Blogg

En av oss ljuger

Highschool-drama i kombination med ett låsta-rummet-mysterium? Javisst, i Karen McManus milda thrillerhistoria En av oss ljuger. Fem tonåringar av stereotypast möjliga slag (nörden, snygga tjejen, gangstern med hemligt hjärta av guld, mobbaren och sportfånen) hamnar på kvarsittning. En av dem dör. Vem av de andra fyra gjorde det? Det håller inte hela vägen men är lagom underhållande och lättläst.

Läs mer

Dum-i-huvet-knepet

Apropå Je m’appelle Agneta så är jag lite less på det där ack så vanliga romanupplägget ”huvudkaraktär som är ovanligt korkad så att författaren skojigt får förklara helt vardagliga grejer som en humorersättning”. Brukar ofta vara oskyldiga små barn som ska få oss att se saker i nytt ljus, höhöhö. Eller äldre som får nya moderna grejer som twitter förklarat för sig, höhöhö. Eller utomjordingar/främlingar/tidsresenärer som förundras över vår knasiga vardag, höhöhö. Eller som i Je m’appelle Agneta: en huvudperson som är så genuint dum i huvudet att nästan allting blir ett omöjligt hinder som måste förklaras och grunnas på.…

Läs mer

Tisdagstrio: skor och kläder

Till veckans tematrio hos Ugglan&Boken hade det ju varit fiffigt om jag hade läst Majakovskijs Ett moln i byxor. Men det har jag inte (än). Så det får bli dessa: Oliver Sacks, The man who mistook his wife for a hat är en samling essäer ur Sacks långa liv som psykoterapeut. Oj vad många saker som kan gå fel i en hjärna! Använd cykelhjälm för tusan, en liten krasch kan uppenbarligen göra förfärliga saker med en människa. Alice Walker, Purpurfärgen är helt fantastisk. Jämställdhet, afroamerikansk historia, HBTQ-tema. Och spektakulära byxor som metafor för friheten. Läs den. Slutligen, om du liksom jag…

Läs mer

Gullig (men menlös) feelgood

Je m’appelle Agneta är inte (inte!) en bok jag hade plockat upp om det inte hade varit för att Emma Hambergs sommarprat var så bra. Hon var skojig, klok och behaglig att lyssna på. Så jag lyssnade också igenom (hela!) hennes egeninlästa feelgoodroman. Agneta närmar sig klimakteriet och har en otroligt tråkig man som vill äta rawfood och simma över engelska kanalen. Agneta vill ligga på soffan och äta ost. De passar inte ihop, men det lyckas Agneta inte upptäcka förrän hon råkar läsa en konstig kontaktannons och tar sig till Frankrike för att jobba som au-pair. Tror hon. Det…

Läs mer

David Sedaris är väldigt rolig

Jag läste Barrel fever av David Sedaris. En respektlös och mycket rolig essäsamling. Blandade kåserier fulla av blåljug. Som den spektakulära inledningsskrönan om alla David Sedaris kända pojkvänner (rent hittepå – väldigt roligt). Eller de sorglig-roliga historierna som antyder att något förfärligt har hänt men på roligast möjliga sätt. Han är inte klok, Sedaris. Jag gillar det.

Läs mer

Seriemördare galore

Jag läste Lärjungen av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt. Lite samma stuk som TV-serien Bron med flera luriga spår och många som bär på hemligheter samt förstås en orgie i illdåd och mord. Kvinnor våldtas och mördas under särskilt makabra former och superpolisteamet från Riksmord kallas in. Det som sätter myror i huvudet på dem är att mordmetoden är exakt samma som den som en ökänd seriemördare använde för tjugo år sedan. Inklusive små detaljer som aldrig läckte ut till pressen då. Hur hänger detta ihop? Originalmördaren är dessutom en extrempsykopat av Hannibal Lecter-typ som lyckas manipulera allt och alla…

Läs mer

Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå

En fullständigt vettlös detektiv som bara tar vissa fall och som absolut inte utgår från kundens behov – en automatisk munk som ställer till problem via universums maskhål och som felparkerar sin häst både här och där – en professor som utför omöjliga trolleritrick och en soffa som står alldeles på tvären mitt i ett trapphus. Se där, en ungefärlig sammanfattning av mycket absurda Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå av Douglas Adams. En detektivhistoria med mycket, mycket flytande verklighetsförankring och stor flexibilitet vad gäller persongalleriet, precis vad en förväntar sig av Adams.

Läs mer

Tisdagstrio: fönster, dörrar, portaler

Arkitekturtema hos Ugglan&Boken? I magnifika 1Q84 av mästaren Haruki Murakami är det en brandtrappa från en motorvägsbro som är portalen till ett märkligt parallelluniversum. En yrkesmördare, en författare, en mycket mystisk ung flicka med dille på kokongbyggande småfolk. Och en värld som bara är lite, lite skev. Men tillräckligt för att man ska bli misstänksam. Murakami for President! En annan fin bekantskap är Magda Szabo. Läs Dörren om världens skummaste hembiträde, superkvinnan Emerence som visserligen är en pest, men samtidigt en räddande ängel, och som framför allt har världens mest hemliga privatliv dolt bakom en ständigt låst dörr. Och så…

Läs mer

Tänk dig frisk med Hodgson Burnett

Jag läste barnboksklassikern The secret garden av Frances Hodgson Burnett. En otrevlig, bortskämd flicka blir föräldralös och skickas från Indien tillbaka hem till England för att bo med sin lika otrevliga morbror. Morbrorns hus och trädgård har mängder av hemligheter och när flickan börjar upptäcka nycklar till de hemliga ställena hittar hon också en nyckel till sig själv… Det är en rar bok, men oj vad mycket pekpinnar. Budskapet är inte särskilt inlindat: om du bara tänker positiva tankar så blir du både vacker, frisk och framgångsrik. Men visst, gulligt.

Läs mer

Laddar in …

Något gick fel. Ladda om sidan och/eller försök igen.


Prenumerera på bloggen