Chris Abani är från Nigeria men lever i USA sedan många år efter problem i hemlandet – på grund av böckerna han skrivit. Den humorbefriade auktoritära regeringen på åttiotalet trodde att Abanis debutroman var en plan till en statskupp (!) och satte honom i fängelse. Som tur var fick fängelsevistelsen inte död på Abanis skrivlust, tvärtom. Och de följande romanerna, pjäserna och dikterna blev än mer politiska, inspirerade av våldet och korruptionen han mötte i fängelset.
Graceland är en våldsam och sorglig historia om en ung man och hans mycket sargade relation med en hopplös far. De är fattiga, har hamnat i ett av Lagos värsta slumområden och pojken försöker skaffa en inkomst för att klara livhanken medan pappan super. Det är småjobb som Elvis-imitatör, som organsmugglare och som gigolo. Runt omkring honom nystas Nigerias sjuttio- och åttiotalshistoria upp: barnsoldaterna i Biafrakriget. Det sexuella våldet och ojämställdheten. Korruptionen och militärens maktmissbruk. Plötsliga räder för att \”radera fattigdomen\” (läs: radera slumområdena med bulldozers, medan de fattiga människorna är kvar i rucklen). Fusk med de så kallade demokratiska valen. Lynchmobbar och tiggare.
Det är blodisande och otäckt, men intressant. Jag blir väldigt sugen på att också läsa debutromanen Masters of the Board, den som fick artonårige Abani att bli politisk fånge.
Litterärt ofog 