Louisa May Alcott skrev den sedeslärande moralkakan Little women på artonhundratalet. En handbok för unga damer, i romanform. Det blev en klassiker. En sockersöt och mycket pedagogisk klassiker med uråldriga idéer som inte längre håller.
Det handlar om fyra systrar med olika egenskaper. Fåfänga och köpnödiga Meg, vilda pojkflickan Jo, blyga och stillsamma Beth och den vedervärdigt bortskämda snorungen Amy. Läsaren ska identifiera sig med en av de fyra typerna och därefter ta till sig kloka mamma Marchs goda råd om hur just den sortens olater ska arbetas bort.
Boken går ut på att de fyra systrarna gör roliga och dygdiga saker, sedan gör de något lite dumt (till exempel: har på sig en alltför fin klänning, vill inte städa eller tar med godis till skolan), då får de goda råd av mamma (\”var dygdig, lita på Jesus, arbeta hårt och var alltid jättejättesnäll\”) och när de följer råden blir alla jätteglada och dansar runt (\”hurra, så roligt det är att städa och hjälpa till i köket!\”). Så småningom blir de unga vuxna och får råd om hur de ska bli duktiga och lydiga husfruar.
Kvävande, kväljande och möjligen intressant som exempel på uppfostringslitteratur från forntiden. Den här boken har passerat bäst-före-datum med åtminstone sjuttio år.
Litterärt ofog 