Det är något med latinamerikanska författare. Jag förstår dem inte. Det är inte många böcker från den här delen av världen som jag har läst och gillat.
Miguel Angel Asturias, Weekend i Guatemala blev inte heller någon ny favorit. Det kunde ju ha varit en ledtråd, det där med att han fick Leninpriset innan Nobelpriset…
Det är en ganska soppig, romantiserad och överdrivet övertydlig beskrivning av goda guatemalanska bönder i strid med onda amerikaner och onda rika jordägare. Boken består av en samling noveller och ingen av dem sticker ut särskilt mycket ur mängden. Visst är det ett spännande tema! Men jag är mer intresserad av böcker som beskriver världen lite mindre i svart och vitt, det blir både mer trovärdigt och mer spännande då.