Röde Orm

Frans G. Bengtssons Röde Orm, en berättelse från okristen tid måste väl gillas som modern klassiker. Den är rolig, hemsk och ganska gullig, på samma gång.

Orm är en slyngel och en morsgris, men när ett gäng skånska barbarer knycker hans familjs får att ha som matsäck för en vikingafärd, då försöker han ändå käckt att stoppa dem – och får följa med dem i båten. Han våldtar, rövar och slår ihjäl, men mest av allt längtar han hem till mamma och till riktig dansk blodkorv. Ett tag får han jobba som galärslav, en period är han livvakt åt kalifen i Spanien och sedan följer han med och skövlar England för att få tag i sin förrymda flickvän, Harald Blåtands dotter. Det är berättat i en alldeles egen ganska naivistisk stil och känns nästan som en ungdomsroman, trots det förfärliga innehållet som skymtar fram mellan raderna.

Jag läste Röde Orm som tonåring och tyckte att den funkade förvånansvärt bra som omläsning idag, tjugo år senare, trots att jag nu läser med mycket mer kritiska ögon…

Annons

Krångliga relationer med sin bäste väns fru

Svante och Cecilia, ett framgångsrikt och lyckligt par, åker för att hälsa på sina bästa vänner i en lantlig idyll. Redan första kvällen ställer det andra paret en oväntad fråga: kan de få hjälp med en spermadonation? De är ofrivilligt barnlösa och olyckliga och skulle gärna vilja ha sin bästa kompis som donator till det efterlängtade barnet. Svante hamnar i kris. Han är nämligen hemligt kär i vännens fru. Alla relationer ställs på prov under en helvetisk vecka i sommarparadiset.

Peo Bengtssons Min bäste väns fru är riktigt intressant! Jag gillade den – såklart, den var ju tipsad av kloka Boktanken. Språket är finurligt och har ett högt tempo. De små detaljerna ur ett medelålders medelklassliv är fenomenalt inprickade. Karaktärerna är mänskliga och trovärdiga med alla sina fel och brister. Det är kort, lättläst och på det hela taget gripande.

Dessutom ett roligt omslag med en man vars hipsterskägg smälter ihop med ett träd.

Tematrio: historiskt

Lyrans tematrio idag handlar om böcker på historiskt tema. Det finns för mycket att välja på så jag snävar in ytterligare: nordisk vikingatid.

Frans G Bengtssons klassiker Röde Orm har jag länge tänkt att jag ska läsa om. Jag minns den som spännande, men det var ju också ett bra tag sedan. Äventyrliga irrfärder i vikingabåt.

Jan Fridegård, Trägudars land, läste jag också för mycket länge sedan. Jag har för mig att jag läste den här redan i mellanstadiet, kan det verkligen stämma? Är det en ungdomsbok? Jag har för mig att det var både en hel del sex och en hel del mord och blod, men sånt finns ju i ungdomsböcker också. Jag gillade den ändå, eller kanske just därför. Tänk att en kan minnas läsning så långt tillbaka.

Apropå minnen, är det någon mer än jag som minns Runer Jonssons barnböcker om Vicke Viking? Den lille antihjälten Vicke som vägrade sin fars machoideal och som löste problem med intellektet istället för med musklerna? Det här var sannerligen inte igår, men Vicke Viking har jag i både klart och kärt minne. En bra barnbok och ett tidigt alternativt pojkideal.