Lyran ber om tips på klassiska kvinnliga författare. Istället för att nämna giganterna Lagerlöf och Austen plockar jag tre svenska författare som förtjänar att bli lästa.
Victoria Benedictsson skrev om vad äktenskapet gör mot kvinnan i ett ojämlikt samhälle i Fru Marianne. En intressant historia om mycket unga Marianne som får den till synes utmärkta storbonden Börje till man.
Karin Boyes Kallocain är en dystopi med den lilla tvisten att den totalitära och allt övervakande staten lyckats utveckla ett sanningsserum. Så vad finner vetenskapsmännen i Världsstatens tjänst när de börjar utforska människornas verkliga tankar? Och hur ska den enskilde soldaten hantera att den intensiva propagandan inte alls stämmer, att invånarna i diktaturen inte alls är lyckliga..?
Fredrika Bremer skrev Familjen H*** omkring 1830. Det är en rätt rolig skildring – jag upplever den som satirisk men det kanske är optimistiskt tolkat – av en borgerlig familj med diverse starka personligheter. Dessa skildras av den utomstående betraktaren Beata Hvardagslag (!) som besöker familjen och kommer med mer eller mindre välkomna råd och hjälpinsatser.
Litterärt ofog 