En enkelbiljett – fransk migrationspolitisk satir

Rivstartade höstterminen med en bokklubbsträff – härliga gänget i Most awesome reading circle spenderade en kväll i min lilla glasveranda, och vackra blommor hade de med sig också!

Vi har läst Didier van Cauwelaert (han som har ett förskräckligt belgiskt namn men som ändå är fransman): Un aller simple, \”En enkelbiljett\”.

Unge fransosen Aziz blev av misstag stulen som baby och han växer upp utan identitetshandlingar i en av Marseilles förorter tillsammans med en romsk familj. Eftersom falska franska ID-kort är för dyra har han istället ett marockanskt pass. Men… en dag hamnar han i klorna på en pågående populistisk migrationspolitisk kampanj som ska minska rasismen (läs: flörta med rasistiska väljare) genom att jaga bort utlänningar. Aziz blir skickad till sitt \”hemland\” tillsammans med en mycket entusiastisk handläggare som ska hjälpa honom tillbaka till sina rötter.

Satiren går på högvarv. Det är roligt och fartfyllt, tyckte i alla fall jag. Trots en del stereotypa fördomar om romer samt vissa långtråkiga och högst opåkallade sexscener som kunde ha strukits.

Jag gillar galna böcker och uppskattade de skruvade karaktärerna och deras fatalistiska inställning som tar dem ut på ett mycket bisarrt äventyr i öknen. Härligt att någon tar sig an den havererande europeiska migrationspolitiken med en dos humor. Slutsats: medelhögt betyg.

Annons

Van Cauwelaert: Hors de moi

Har kommit igenom den första av de belgiska böckerna jag hittade på Bryssels bokmässa: Hors de moi (\”Utanför mig själv\”, kan inte se att den finns i svensk översättning än) av Didier van Cauwelaert.
Jag måste genast lägga in en brasklapp: van Cauwelaert är inte alls belgare, han har bara ett förskräckligt belgiskt namn. Han är fransos. Men nära nog, sa gumman, torka\’ bordet med katten!
Det här är en bisarr liten historia om en man som kommer hem till sig själv men finner att där finns redan en annan man som säger sig vara han. Hans fru och arbetskamrater känner inte igen honom och dubbelgångaren som tagit över hans liv har också tagit över hans barndomsminnen så i detalj att han själv börjar tvivla…
En helt ok, lättläst underhållningsbok – man hålls kvar i spänning fram till den oväntade upplösningen. Och bäst av allt: i en liten biroll förekommer en Beauceron, den bästa av alla hundraser.