Camilo José Cela, år 1989s nobelpristagare, skrev den myllrande romanen Bikupan. Det är en samling ögonblicksbilder från ett par dygn i Madrid direkt efter inbördskriget. Persongalleriet är stort och brett, från den feta kafémadamen till den snyltande svältande poeten och det homosexuella paret som angrips av böghatare. Det dricks kaffe, köps sex, lånas pengar och flörtas.
Boken är lättläst och målande. Den har ingen direkt story eller intrig, det är helt enkelt en beskrivning – inlindat kritisk – av Madrid och dess atmosfär i en svår tid. En trivsam lässtund men Bikupan hamnar ändå inte på topplistan, jag gillar romaner med handling.
Litterärt ofog 