Etikett: Cho

Black water sister

Jag har ju verkligen gillat Zen Chos andra böcker – de har allihop varit spektakulärt annorlunda med väldigt oväntade persongallerier.

Black Water Sister är mer nedtonad och seriös. För att vara Zen Cho, alltså.

Jess flyttar från USA där hon vuxit upp, för att följa med sina föräldrar till deras hemland Malaysia. Det blir en rejäl kulturkrock och inte enklare av att Jess råkar få sin mormors mycket bråkiga spöke på halsen. Mormorspöket har inga skrupler och försöker komma åt att knycka Jess kropp för att göra egna utflykter. Hon har nämligen ouppklarade affärer med stans rikaste gangster och med en gudinna som saboterar byggarbetsplatser. Jess måste rycka in och få pli på mormor, gangstern och gudinnan. Jo, och så måste hon försöka hålla sin indiska flickvän hemlig för sin homofoba och smått rasistiska familj.

Det är roligt men också en hel del allvar. En young adult-berättelse med mycket kärlek, jämställdhetsteman och krocken mellan västerländsk vetenskap och kinesisk mytologi. Jag älskar språkklangen och de malaysisk-kinesiska småorden som ger färg åt berättelsen.

Zen Cho kan skriva mer än bara svart HBTQ-Harry Potter!

Annons

Den sanna drottningen

Nu är jag visserligen övertygad republikan, men om det ska vara en drottning, då vill jag ha en drottning som hon i Zen Chos fantastiska fantasyroman The true queen.

Cho skriver ”extra allt”. Jane Austen-miljö, fast befolkad av egensinniga trollkarlar av alla etniciteter och med mycket udda familjekonstellationer. Jag älskar det!

I The true queen följer vi två malaysiska systrar som efter ett smärre missöde måste försöka ta sig genom andevärlden till Storbritannien där de kan be om den kungliga övermagikerns beskydd. Tyvärr blir den ena systern kidnappad i andevärlden och hon som lyckas ta sig över till andra sidan har ingen egen trollkraft. Som tur är träffar hon snart Prunella Whyte och hennes olika vänner, bland annat en lärare på trollkarlsskolan som råkar vara mer eller mindre gift med en drake. Det pågår diverse personlighetsklyvningar och personlighetsfusioner och till slut blir nästan alla lyckliga, men på högst oväntade sätt.

Det är strålande och unikt och Zen Cho borde bli ny ständig sekreterare i Svenska Akademien för då skulle det kanske äntligen bli lite ordning där igen. Förlåt, vad säger jag? Zen Cho borde förstås bli president över hela världen.

Ps. Avgå, Horace!

Svart Harry Potter möter Jane Austen / Hamlet / Pennskaftet

Jag har gjort en fantastiskt trevlig ny bekantskap: Zen Cho. Hennes debutroman Sorcerer to the crown är en sådan där härlig ”har-precis-allt”-bok: feministisk storyline, drakar, osannolikt brittisk dialog mitt i actionscenerna och dessutom mycket välberättat.

Zacharias Whyte har just – något ovilligt – ärvt sin fosterfars ämbete som kronans chefsmagiker i Storbritannien under Napoleonkrigen. Den brittiska magikeradeln ser inte med blida ögon på Zacharias som ny ledare för trollkarlssamfundet. Han är nämligen svart. Och dessutom verkar det vara något mystiskt med hur hans fosterfar – och dennes drake! – dog. När det i samma veva dessutom börjar ta slut på magi i Storbritannien samtidigt som en diplomatisk konflik hotar blossa upp med ett litet kungarike i Indonesien, då möter Zacharias plötsligt en gryende revolution. Inte blir det bättre av att han råkar få en egensinnig kvinnlig adept på halsen. Alla vet ju nämligen att kvinnor inte får använda magi…
Det är nog tänkt som en roman för unga vuxna, men den funkar lika bra för oss äldre vuxna, i alla fall om en gillar sagor med riktiga monster i.
Men framför allt: det är välgjort. Cho följer en klassisk, mycket ren och mycket genomarbetad berättarstil och hon gör det med bravur. Det är kanske ingen överraskning vartåt intrigen ska ta vägen, men hur den gör det blir ändå en oväntad upplevelse.
Jag älskar boken! Klassisk ”ung trollkarl möter svårigheter” men med nya teman: rasism, feminism och dessutom massor med humor. Kan inte bli bättre.