Om Widholms ouppklarade slut var irriterande så är slutet i Rin Chupecos Wicked as you wish tio gånger värre. Hela boken är en enda teaser för vad som utlovas bli en lååång serie böcker.
Tala är en helt vanlig högstadietjej i en helt vanlig amerikansk småstad. Förutom att det inte är en vanlig småstad, det är en stad i ett parallelt sagouniversum där det bor ovanligt många flyktingar från de magiska sagovärldskrigen. Och förutom att Tala inte är en helt vanlig tjej utan råkar ha en speciell magisk förmåga att stänga av andra människors magi, och att hon är dotter till en filipinsk motståndsrörelsesoldat och en skotsk jättekrigarman. Hennes nye bäste vän visar sig vara kronprinsen av Avalon, jagad av den onda snödrottningen. Han måste finna tre magiska föremål, bryta en förbannelse han har över sig och vinna tillbaka sin just nu nerfrysta tron. Tala vill hjälpa till.
Det är sagoreferenser upp till öronen, det är mångfald till höger och vänster (vissa delar mycket uppiggande, annat lite mjaha). Men till skillnad från Zen Cho som skriver en liknande typ av berättelser så lyckas Chupeco inte imponera. Boken är för plottrig, är inte välskriven och inte fängslande. Det börjar segt, blir helt okej och slutar irriterande på grund av alla olösta trådar – ”läs nästa del så får du veta hur det går!”. Det tar för mycket kraft att hålla reda på vad det är som händer och det är alldeles för många karaktärer som introduceras för snabbt och gör berättelsen förvirrande.
Det bästa med boken är den allra sista luriga tvisten när en får veta vem som var förrädaren. Det kunde jag inte gissa själv men det var smart löst.
Litterärt ofog 