Cornelia Karlsson hör konstiga röster och ser människors aura. Från tonåren och uppåt knarkar hon sig runt Europa och har sex med äldre män (beskrivet med den tantporrinspirerade eufemismen \”rida ormen\” – töntpoäng 10 av 10). Så småningom återkommer hon till Stockholm och försöker bygga ett andeutdrivningstempel på en husbåt för att bli av med den über-onde demonen som viskar i hennes öra när hon är nykter.
Det är handlingen i Anders Fagers mjukporr för tonåringar: Jag såg henne idag i receptionen.
En orgie i knark och elände, men vem försöker han egentligen provocera? Det enda som verkligen provocerar mig är den bristfälliga korrläsningen. Liksom i Fröberg Idlings Sång till den storm som ska komma fastnar man ideligen i slarviga skrivfel av typen värd istället för värld och felaktiga prepositioner och märkliga tempusbyten mitt i stycken. Det tycks som om den enda redigering som gjorts är en vända i microsoft words stavningsprogram.
Det är också en massa onödigt hoppande i tid och rum. Av någon outgrundlig anledning kommer plötsligt helt ovidkommande stycken om drottning Kristina i sextonhundratalets Rom. Jaha, men varför? Varför inte bara jobba igenom huvudhistorien ordentligt?
Slutet är otillfredsställande och oklart, om än spektakulärt. Många oknutna trådar hänger kvar lösa när man äntligen slår ihop boken.
Visst låter det kul med en bok om spöken på Kungsholmen men Fagers text blir bara en blek skugga av oefterhärmliga geniet Ajvide Lindkvists Låt den rätte komma in.
Litterärt ofog 