Den gamle löparräven Ferlin

I mina högst intressanta efterforskningar bland svenska poeters träningsvanor snubblade jag lite oväntat över Nils Ferlin. Den magre fan var ju naturligtvis ett löparfreak, som vi kan läsa oss till i hans poem Med många kulörta lycratrikåer:

Med många kulörta lycratrikåer
jag joggade mig i världen ut.
De sprack i resåren – ljudlöst och oförmärkt,
och så tog det vackra slut.

Jag stannade – högst förlägen,
– allt hade ju mist sin glans!
Men nu har jag joggat på vägen,
som kommer från Ingenstans

och ringlar till Ingenstädes,
i många de långa år
förutan kulörta lycratrikåer.
Det är ganska svårt – men det går.

Annons