Hon är alltför romantisk och vill ha ut mesta möjliga av livet. Hon sköter sin ekonomi på ett sätt som påminner om ett visst sydöstligt EU-land. Och hon tycker att hon är värd mer kärlek och fler äventyr. Det är Emma Bovarys problem i Gustave Flauberts roman.
När den skrevs var den en sedeslärande berättelse: se så självständiga och vilda kvinnor blir om de får läsa böcker. Fy!
Senare blev det en inspirerande roman: se så självständiga och vilda kvinnor blir om de får läsa böcker. Heja!
Men det jag framför allt tänker på efter att ha läst om Madame Bovary är den enormt utdragna dödsscenen. Kanske litteraturhistoriens långsammaste död. Stackars, stackars vilda och naiva Emma.
Litterärt ofog 