Klassiska hjältesagorna i Fry-version

Vi har lyssnat klart på Stephen Frys Heroes. Det tog tid eftersom vi bara har lyssnat på den under de långa bilresorna till och från Belgien två gånger per år. Men nu!

Stephen Fry har arbetat om och sorterat de gamla grekiska hjätesagorna (Herkules, Theseus, Jason och Medea, och så vidare) och gjort dem tillgängliga i sin helhet men utan att tappa bort bildningselementet. Det är inget slarv, Fry är klassiskt bildad. Men dessutom lägger han till sin egen speciella och roliga röst och broderar ut berättelserna med fyndig dialog och smarta kommentarer. 

Den här boken vinner mycket på att lyssnas på med Fry som uppläsare! Men jag har faktiskt också köpt en papperskopia för att kunna gå tillbaka och bläddra i berättelserna igen. Så bra är den – snäppet bättre än Mythos om gudasagorna.

Greven av stjärnornas tennisbollar

Jag väntade mig någonting humoristiskt när jag började på The stars\’ tennisballs av Stephen Fry, men detta är snarare en ganska blodig thriller.

Sjuttonårige Ned har sommarlov mellan gymnasiet och universitetet. Allt går så bra för honom, han är fantastiskt kär i sin roliga, smarta flickvän och han ska på en segeltur med ett gäng pojkar från skolan. Han är en vänlig själ som inte vill någon illa, men kanske just för att han är så snäll och det går så bra för honom så retar han upp folk i sin närhet. En avundsjuk pojktrio hittar på ett lustigt spratt som går förfärligt fel och plötsligt är Ned på väg i en stängd skåpbil mot en nattsvart mardröm.

Det tog mig ett litet tag att upptäcka att det helt enkelt är en modern variant av en litterär klassiker. Det gjorde mig en smula besviken, det känns alltid som lite fuskigt att inte hitta på sin egen intrig. Men å andra sidan gör Stephen Fry det på ett så bra sätt och hans kluriga språk är alltid en njutning.

Lögnaren

Möjligen har det blivit något av en överdos av Stephen Fry på sistone. Jag noterar till exempel att samma skämt om dåligt vin (\”men hur fick de katten att pricka rätt i flaskan?\”) dyker upp i både Mythos och Lögnaren.

Men det må väl vara förlåtet!

Lögnaren är Frys debutroman, en halsbrytande skröna som lånat en hel del från hans egen uppväxt. Adrian är en notorisk lögnhals och lite för smart för sitt eget bästa. Som ung homosexuell på en internatskola för pojkar har han både väldigt mycket sex och en väldigt smal balansgång att gå. Att kladda runt på varandra är nämligen helt självklart för internatpojkarna men att bli kär i en grabb… det är inte lika godtagbart.

Det är inte ordentligt tillslipat och berättelsen är rörig och lite förvirrande. Den mer avskalade elegansen kommer först i Frys senare böcker. Istället är det ett överdåd av provokationer, krångliga ord och massvis med okonventionellt sex. Och sedan kommer ett par oväntade vändningar på slutet  när alltihop avslöjas som en invecklad spionhistoria…

Medelhögt betyg.

Mythos

Vi har nu efter idogt bilkörande hört hela ljudboksversionen av Stephen Frys Mythos. En storslagen sammanfattning av de grekiska gudasagorna i lättläst och livlig stil. Fry har tolkat dialogerna själv och resultatet är lysande. De torra kommentarerna är också väldigt Fryska och att han har läst in ljudboken själv gör alltihop ännu bättre.

Rekommenderas, även om jag egentligen gillar hjältesagorna bättre än de om gudarna. Men de berättas i bok två, så vi har fjorton timmar till att lyssna av…

Stephen Fry som busig bad boy

När Stephen Fry var sisådär i fyrtioårsåldern gav han ut en självbiografi med beskrivning av sin barndom och sina tonår: Moab is my washpot.

Eventuellt var det för att han var på väg att bli jättekänd och insåg att det vore bättre att förekomma eventuella scoopjagande journalister. Istället ger han sin egen väldigt öppenhjärtiga version av saken, och erkänner utan omsvep de stölder, lögner och en del ganska otrevliga beteenden han sysslade med som vilsen och olycklig tonåring. Och så blir det mycket sex, förstås. Alltihop berättat med Frys eleganta och kluriga språk, fullt av bildade referenser. Jag gillar det, som jag gillar allt Stephen Fry gör.

Till exempel de obetalbara beskrivningarna av den dryge, högintellektuelle pretto-sjuttonåringen som hamnar ett par månader i fängelset och med sin elokvens får fångvaktarna att bli fullt förvirrade. De är vana vid drägg med begränsat ordförråd, inte internatskoleungar som driver med dem.

Eller alla de väldigt rara beskrivningarna av ung kärlek. Blandat med en del inte så rara beskrivningar av vad fjortonåriga pojkar på internatskolor ägnar sig åt på fritiden. Det går kladdigt till! Om en ska tro Stephen Fry. Och inte bara mellan de homosexuella pojkarna utan lite till lags.

Titeln är för övrigt tydligen en obskyr bibelreferens (typiskt Fry!), jag var tvungen att googla ganska ihärdigt för denna info eftersom det inte alls förklaras i själva boken (jättetypiskt!).

Mythos

Det finns en handfull universalgenier i världen, sådana där människor som lyckas få allt de sysslar med att bli underbart och fantastiskt. Stephen Fry är en av dem.

Han är en strålande skådespelare, en av världens bästa engelska högläsarröster och dessutom en intelligent, intellektuell, rolig och begåvad författare.

Jag har inte hunnit med hela, bara lyssnat på delar av ljudboksversionen, men är redan på det klara med att Mythos är ytterligare ett Fryskt guldkorn. Fry återberättar och kommenterar den grekiska mytologin, med extra bonusfakta och ett oefterhärmerligt sätt att tolka berättelserna. Eftersom han läser in ljudboken själv är den förstås särskilt rolig, även för mig som i vanliga fall föredrar text.

På min biblioteksönskelista står helt enkelt \”allt av Stephen Fry\”.

Mrs Stephen Fry\’s diary

Ryska nobelpristagare är sällan särskilt uppmuntrande.

Det är däremot Stephen Fry. Om du har en dålig dag och behöver piggas upp, satsa på Fry!

Till exempel Mrs Fry\’s diary, en dagbok skriven av hans fiktiva hemliga fru. Hon avslöjar att Stephen egentligen är en karaokefantast, en kebabslukare och en riktig kvinnokarl. Medan han är ute på jobb (hon misstänker att han nog är fönstertvättare) tar hon hand om deras fem, sex eller kanske sju barn.

Dagboksanteckningarna är korta och klatschiga, avslöjanden om Stephen Frys hemliga liv blandat med korta punchlines och recept på Mrs Fry\’s egenkomponerade rätter som allihop har spam som huvudingrediens.

 \”Idag ringde socialarbetarna på; jag öppnade inte dörren för sist de var här försökte de lämna tillbaka två av våra barn.\”

Det är en fantastisk satir över medelålders heterosexuella förortspar. För ett gott skratt – läs den!

Tematrio: när fakta blir fiktion

Tematrion idag handlar om texter som blandar verkliga personer eller händelser med fiktion.

Naomi Noviks fantasyböcker i serien som börjar med His majesty\’s dragon handlar om vad som hade hänt med Napoleonkrigen ifall båda sidor hade haft stridsdrakar till sin hjälp. Slutsats: det hade varit mycket mer spektakulärt. En rolig blandning av historieskrivning och drakfantasy.

Stephen Fry är en annan favorit, hans underbara roman Making history är en slags skruvad romantisk dystopi-komedi. Den handlar om vad som skulle kunna hända om någon kunde gå tillbaka i tiden och slå ut Hitler innan han ens var född. Så många liv som skulle kunna räddas! Eller?

Han är tillbaka av Timur Vermes har också Hitler-tema. Der Führer återkommer till Berlin sextiofem år efter krigsslutet. Allt är förändrat men han sätter genast igång att smida planer för ett nytt maktövertagande. Problemet är att ingen tar honom på allvar – han får istället fantastisk framgång i en humorshow eftersom alla tror att han är en särdeles begåvad imitatör! Fruktansvärt rolig och elak. Läs den.

Om inte Hitler funnits…

Stephen Fry är både rolig och smart, hans roman Making history likaså. Lite babblig i början – men det förlåts snabbt när själva storyn tar fart.

En drullig historiestudent i Cambridge träffar en professor med ett mörkt förflutet. Frågan uppstår: om du skulle kunna förändra historien så att Hitler aldrig föddes, skulle du göra det? Och vad skulle konsekvenserna bli? Du vet vad du har men inte vad du får…

Det är en klurig berättelse med en väldigt fin upplösning, många smarta hopknytningar framåt och bakåt i texten och dessutom en mycket romantisk kärlekshistoria med väldigt speciella komplikationer.