Arthur Conan Doyle möter H.P Lovecraft

Neil Gaiman, har jag nämnt honom förut? Han är ett geni.

Jag hittade hans novell A study in emerald ur samlingen Fragile things, tack vare ett tips från C R M Nilssons bokblogg (tack!!!).

Gaiman har tagit klassiska Sherlock Holmes-berättelsen En studie i rött och lagt till en liten call-of-cthulhu-tvist.

Ja.

Det finns enorma havsmonster i berättelsen.

Jag läste den dessutom i den otroligt snygga graphic-novel-versionen.

Det kan vara bland det bästa jag läst i år.

Gaiman for President.

Coraline

Neil Gaiman är, som alla vet, ett geni.

Jag har sett filmen men hade inte läst boken om Coraline tidigare, det var förstås ett misstag. Men nu är allt bra igen för nu har jag läst den och är glad.

Coraline är en liten flicka med medelmåttiga föräldrar som lagar mittemellangod mat och ibland är lite för upptagna. Så när hon hittar en hemlig dörr till en parallellvärld med till synes snällare föräldrar verkar det först en smula lockande. Problemet är bara att de nya föräldrarna har sylvassa tänder, knappar till ögon och ett gäng med barnspöken inlåsta i garderoben.

En alldeles underbar liten skräckhistoria med en tuff hjältinna, en cool katt, några mycket märkliga grannar och ett fint slut.

Dagen då jag bytte min pappa mot två guldfiskar

Neil Gaiman for President!

Dagen då jag bytte min pappa mot två guldfiskar är en alldeles fantastisk och lagom småhemsk bilderbok för barn, eller kanske snarare för vuxna.

Storebror får chansen att byta till sig två väldigt fina guldfiskar. Inte tänkte han att något skulle kunna gå fel i en sån bytesaffär! Trots idoga varningar från lillasyster.

JAG ÄLSKAR DEN! Neil Gaiman, så genial!

Neverwhere

Neil Gaiman for President!

Neverwhere är en charmig liten roman om en rätt misslyckad ung man som en dag råkar snubbla över ett parallelluniversum gömt mitt i, eller rättare sagt under London. Han slår följe med en tjej jagad av två hemska lönnmördare. Bland katakomberna finns också ett gigantiskt vildsvin och en lömsk markis.

Gaiman är lite av en rock’n’roll Terry Pratchett. Klurig ordvändarhumor, oväntade karaktärer, listig intrig. Mycket, mycket kreativt och fantasifullt. Jag älskar det.

Gothic graphic novel

Neil Gaimans böcker är ju härliga, så jag testade ett av hans graphic-novel-album också.

Season of mist är en slags tecknad serie för unga vuxna. Det är goth-stämning och mycket vackert tecknat av en hel flock blandade konstnärer.
I korta drag: den halvgud som styr drömmarna får dåligt samvete över att en gång för länge sedan ha dumpat en älskarinna i helvetet, utlämnad åt evighetens plågor. Han bestämmer sig för att åka ner och befria henne och be om ursäkt. Men det går inte riktigt som planerat, eftersom Lucifer har gillrat en slug fälla för honom där.
Det här är en serie jag hade älskat som tonåring men som jag inte riktigt relaterar till längre. Den är… så extra allt. Men snygg! Väldigt snygg, faktiskt.

Den sovande och sländan

Som så ofta: TACK, BOKTANKEN!

Den här gången för tipset om Neil Gaimans fantastiska Den sovande och sländan. En oerhört snygg bilderbok för unga vuxna – en modern saga med extra knorr. En modig och stridbar drottning får veta att i grannlandet sprider sig en törnrosesömn som ödelägger hela byar. Hon ger sig av för att stoppa den och rädda världen.
Här finns massor av litterära anspelningar och dolda budskap! Jag älskar boken. Den är vacker, feministisk och klurig.
Möjligen blir det lite abrupta hopp när Gaiman skriver som i moderna TV-serier där det plötsligt bryts med cliffhangers mellan olika parallellhandlingar – i klassiska sagor leds ju läsaren mer bekvämt framåt längs en stabil väg med tydliga övergångar.
Det vägs ändå upp av illustrationerna i svart, vitt och guld, och av de underbara och mångbottnade karaktärerna. 
Neil Gaiman for President!

Apokalypsen har aldrig varit roligare

Tänk dig att Neil Gaiman och Terry Pratchett skriver en bok om apokalypsen tillsammans. Hur roligt skulle inte det bli?

Det är ännu roligare – för det har nämligen hänt på riktigt. En skruvad, absurd komedi om en ärkeängel och en ärkedemon som först råkar tappa bort antikrist och sedan ingår en hemlig pakt för att stoppa armageddon. De har nämligen blivit lite för förtjusta i jordelivet och vill inte att snabba bilar, gamla böcker och färggranna fruktdrinkar ska behöva utplånas i den sista striden.

Boken heter Good omens och är rolig underhållning för alla med det minsta uns nördhumor.

Tematrio: barnböcker

Lyran har tema barnböcker i veckans trio. Länge sedan för mig men ändå passande eftersom mina syskon har ynglat av sig och jag därför har faster/moster-plikter när det gäller att fördela läslistor och bokpaket. En värdig uppgift!

Jag rekommenderar alla Roald Dahls barnböcker men kanske framför allt Matilda. Där finns så mycket att lära sig: om fusk med varvmätaren på gamla bilar, om hur en ödla och ett vattenglas kan kombineras med intressanta resultat och om hur oerhört, oerhört viktigt det är att läsa många bra böcker.

En goding jag hittade rätt nyligen är Tvillingarna Thorntwaites testamente av Gareth P. Jones. Om två unga föräldralösa syskon som ägnar dagarna åt att hitta på kreativa nya sätt att försöka ha ihjäl varandra. Mörk humor när den är som bäst, och precis lagom spännande för någon i säg elvaårsåldern.

Detsamma gäller Neil Gaimans underbara The graveyard book som jag inte kan sluta rekommendera. En bebis undkommer en hemsk händelse och blir istället adopterad av ett par snälla spöken. Han växer upp på kyrkogården och lär sig nyttiga knep som att gå genom väggar, skrämmas och hantera varulvar. Så väldigt fin och rar och lite, lite läskig.

Sanningen är en grotta i de svarta bergen

Neil Gaiman är skojig, jag läste novellen The truth is a cave in the black mountains som är en riktig klassisk saga fast med liten klurig tvist på slutet.

En dvärg och en man färdas tillsammans mot en magisk grotta där det sägs finnas guld – och en förbannelse. Dvärgen har förlorat sin dotter. Han är inte beredd att förlåta den skyldige. Och han har en plan.

Strålande sagoberättarkonst!

Tematrio: alternativa nobelpris

Lyran har liten nobelprisgala i tematrion idag. Vi ska nominera en barnboksförfattare, en svensk författare och en nordisk författare till varsitt \”nobelpris\”. Det blir nobelfrossa, jag ska ju få utse årets riktiga pristagare senare i veckan också! Jo det är sant, jag fick det i julklapp.

1. Alternativt nobelpris, kategori barnböcker
Min favoritförfattare Roald Dahl är tyvärr död och kan inte få priset. Jag nominerar istället hans värdige arvtagare Neil Gaiman som bland annat har skrivit den kusliga och fina The graveyard book, en bok jag önskar hade funnits när jag var tolv år. En pojke adopteras av spöken.

2. Alternativt nobelpris, kategori svenska författare
Den här är lätt: nomineringen går enhälligt till Elsie Johansson för hennes fina skildringar, underbara personporträtt och aldrig enkla eller tillrättalagda teman. Elsie for President! Läs till exempel Sin ensamma kropp, Kvinnan som mötte en hund eller såklart Nancy-trilogin.

3. Alternativt nobelpris, kategori nordiska författare
Sofi Oksanen ska ha ett nobelpris i framtiden, den saken är klar. Hon är fantastisk. Så varför inte redan nu? Jag har Norma i läshögen och ser mycket fram emot den.