Jag lyssnar på sommarpratarna som poddradio och ligger som vanligt efter ett par dagar. Har i alla fall hört Kristian Gidlunds program, så sorgligt att hjärtat vill hoppa ur bröstet. Gidlund har just gett ut boken I kroppen min om sin pågående kamp mot en dödlig cancer.
Nej, jag tror faktiskt inte att jag kommer läsa den här boken. Jag orkar helt enkelt inte. Fast jag skäms lite över att medge det, för det verkar både fegt och lite respektlöst. En så lutheransk känsla: inte ska väl jag försöka smita från det som känns jobbigt när Gidlund ingen flyktväg har…
Och nu har jag blottat min svaghet offentligt och kommer att få onda ögat av mina tre bloggläsare, tusan också.
Litterärt ofog 