Hedvig Hedqvists biografi Kärlek och kärnfysik fick mest uppmärksamhet för att den handlar om två kvinnor som kanske eller kanske inte hade ett kärleksförhållande. Kanske tänkte förlaget såhär: \”om vi antyder att det finns hett lesbiskt sex i boken så kommer fler att köpa den\”.
Det vore i så fall en förolämpning mot både Hedqvist och läsaren. Boken är mycket, mycket större och viktigare än så.
Den beskriver en livslång djup vänskap mellan två av de kvinnliga pionjärerna inom kärnfysiken: Lise Meitner och Eva von Bahr. Det handlar om alla de glastak som de båda kvinnorna ständigt får stångas mot inom den akademiska världen (Meitner borde t.ex. rimligen ha fått nobelpris, men snuvades på det av ogina manliga kollegor). Och det handlar om hur judiska Meitner och hennes forskning i Berlin drabbas på alla plan av Hitlers maktövertagande. Om Meitner och von Bahr hade hett sex eller inte är ointressant i sammanhanget.
Jag tycker boken var intressant på många plan – både den mellanmänskliga relationen och vetenskapsvärlden runt om den. Hedqvist balanserar stadigt i ett \”tungt\” ämne och lyckas förklara tillräckligt mycket av den kärnfysik som Meitner och von Bahr diskuterar – utan att det blir för urvattnat eller för svårt.
Nio poäng av tio.
Litterärt ofog 