Den inre dialogen

Intellektet: Vad duktiga vi var som läste ut hela Pamela! Visst är det stimulerande med klassiker?

Ödlehjärnan: VARFÖR HADE HON INGET SUDDIGUMMI.

Intellektet: Haha, ja lite långrandig var den nog.

Ödlehjärnan: JAG VILL LÄSA TINTIN I EN MÅNAD SOM KOMPENSATION.

Intellektet: Det vill du inte alls.

Ödlehjärnan: NÄR DE ÅKER I AMAZONAS TILL EXEMPEL, DEN ÄR ROLIG.

Intellektet: Hmm, tja, fast egentligen borde vi börja direkt på den där faktaboken om teapartyrörelsen i södra USA, bokklubben är om bara tio dagar?

Ödlehjärnan: SSSCH, JAG LÄSER.

Tintinologi

Om du liksom jag är något av en Tintin-nörd så blir du kanske glad av de här websidorna: tintin.com och tintinologist.org.

Den officiella Tintinsidan har t.ex. quiz om karaktärerna och videoklipp med \”Tintin-TV\”. Hos Tintinologist finns bland annat en intressant tabell över vad de olika karaktärerna heter på olika språk och nördiga artiklar av typen \”Tintin’s Meals—an examination of Tintin’s eating habits\”.

Milou är bäst, ingen protest.

Tematrio: berg och dalar

Lyrans tematrio idag är \”höga berg och djupa dalar\”. Först tänker jag slå ett slag för en av böckerna som Lyran själv rekommenderar: Marlen Haushofer, Die Wand (Väggen). En underbar bok! Kvinna fastnar bakom magisk glasvägg på en alptopp med en ko, en katt och en hund.

Min egen trio idag har ett tema i temat: män som gör konstiga saker i Himalaya.

Första exemplet: Das grössere Wunder av Tomas Glavinic. Om en machoidiot till man som klättrar upp på Mount Everest. Detaljerna om hur en tar sig upp på extrema höjder är intressanta men huvudpersonen är avskyvärd. Han tar egoistiska risker som utsätter andra människor för stor fara men författaren beskriver honom ändå som en superduper megamanlig hjälte som får tjejen på slutet. Glavinic står numera på svarta listan.

Mikael Niemis mörka skröna Populärmusik från Vittula börjar också med en man som p.g.a. egen dumhet fastnat på ett högt berg. Spoiler: han kissar sig fri. Jag tycker mer om Niemis senare böcker, framför allt fantastiska Fallvatten som är en omtumlande katastrofroman.

Hergés snygga seriealbum Tintin i Tibet passar kanske inte riktigt in för Tintin gör ju inget puckat, han är ju en hjälte på riktigt. Tillsammans med Milou och Kapten Haddock ger han sig upp i bergen för att rädda sin unge älskare, Chang. Eller är det bara jag som läser in en allvarlig bromance i deras relation? Trivia: av någon anledning hade vi det här seriealbumet på norska i sommarstugan, i norsk översättning heter hunden Terry.

Utseendet är nästan allt

Lyran frågar efter snygga bokomslag i veckans tematrio.
Det första jag tänker på är naturligtvis Tintin, de är vansinnigt välgjorda. Och färggranna!
Detsamma kan sägas om bokkaramellerna av Jasper Fforde, med The Eyre affair som lysande inledning på en mycket galen metalitterär serie.
Sedan plockade jag en annan slags framsida, Juli Zehs Nullzeit. Det är en thriller om dykning och framsidan föreställer en korallformation gjord av händer. Otäck och mycket passande.
Slutligen måste jag inkludera den mest misslyckade framsidan jag har i hyllan också…
Men snälle Fredrik Steen, hur tänkte du här? Du har en bok full av trevliga bilder på dig själv med fina hundar, men som framsidesbild plockar du den där du ser ut som en wannabe-kaxig stureplansbrat med solbrillor? Låt mig säga så här: jag köpte boken trots, inte tack vare, framsidan.

Tematrio: serier

Lyran ber denna vecka om tips på serier (bra tajming, det var ju Belgiens nationaldag igår och Belgien är som ingen vet serietidningarnas Mecka), men jag har ju redan skrivit så mycket om mina tre bästa favoriter: Tintin, Modesty Blaise och Berglins så jag får väl hitta på något annat.

Då tipsar jag om den fantastiska lilla boken 80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange. 80 stora romaner av typen \”som alla borde ha läst\” sammanfattas på fyra små serierutor vardera. Det blir… kort och koncist. Och fruktansvärt roligt för en boknörd.

Mycket nöje!

Tintin, nationalhelgon

Jag bor i ett land med ganska skarpa etniska motsättningar. De två största folkgrupperna skiljs åt av både språk, religion och historiska förutsättningar. Landet har undermålig infrastruktur, underutvecklad administration och de småskaliga stamkrigen gör att de har svårt att skapa demokratiskt valda regeringar. Jag talar naturligtvis om Belgien.
Men det finns en sak som flamländare och walloner kan enas om: nationalhelgonet Tintin.
Det är synd att Tintin i Sverige blivit synonymt med rasistdebatt. Hergé producerade Tintinalbum under, i princip, hela sin livstid och de är alla tidstypiska för sina respektive årtionden. Från Tintin i Sovjet (1929) till Tintin hos gerillan (1976). Och solklart rasistiska (om än på ett naivt välvilligt sätt) Tintin i Kongo (1930).
Vad jag vill säga är att Tintin är mer än bara de olyckliga ogenomtänktheterna på 30-talet. Och det finns mycket att upptäcka i dem även i vuxen ålder, inte bara att de är sjuhelsike snygga och att Milou är briljant.
Topp-3 av Tintinalbumen:
1. Faraos cigarrer för att den är sjukt bisarr och fantastiskt händelserik.
2. Koks i lasten för att den har en bra story och för att prins Abdallah är ett roligt tillskott.
3. Blå lotus som är lite mer allvarlig och där Tchang dyker upp och lär Tintin av med stereotypt tänkande (bygger på Hergés verkliga möte och påföljande långa vänskap med en kinesisk utbytesstudent som läste lusen av honom p g a Tintin i Kongo).