För medborgarnas bästa

Jag gillade ju verkligen Petra Hůlovás hemska men geniala En plastig trea, så nu tog jag tag i För medborgarnas bästa. Den är inte riktigt lika bra, men också väldigt intressant, läs den!

Två systrar växer upp i kommunistiska Tjeckoslovakien – i en av regimens nybyggda (och fullständigt misslyckade) mönsterstäder. Den ena systern kämpar emot och söker sig till den gryende motståndsrörelsen; den andra systern (berättarjaget) är istället en helhjärtad anhängare till statsideologin. Till den grad att hon är beredd att (ibland) ange sina föräldrar och gå i krig med hippiekolonin i grannkvarteren, även när sammetsrevolutionen drar igång och kommunistregimen faller samman som ett korthus.

Det är ett så spännande psykologiskt porträtt! Den här förfärliga lilla snorungen som springer omkring och känner sig viktig, hon är så trovärdig. Hon tvivlar ibland och hon är svag; hon vill så förtvivlat gärna vara del av någonting större. Hon blir en sorglig karaktär eftersom hon har dålig tajming och hoppar på tåget när det redan är på väg utför stupet.

Dessutom en intressant skildring av livet bakom järnridån – det är inte ens särskilt länge sedan. Jag lärde mig massor. Och Hůlová är så fantastiskt bra på att leka med språket. Tumme upp, näsdjur!

Tematrio: Europa

Vad passar väl bättre än ett Europatema så här i presidentvalstider? Det franska valet handlar inte bara om öppenhet mot intolerans och faktabaserad ekonomisk strategi mot rent hittepå, det är också i allra högsta grad en fråga om huruvida fransmännen vill känna sig som del av Europa eller inte. Klart att jag är orolig – vi har ju sett hur folk har valt i andra omröstningar nyligen. Ofta i ren protest och ofta utan att först ha tagit reda på fakta, vad det verkar.

I litteraturen finns det däremot mycket europeiskt att glädjas åt, tack och lov.

Till exempel oförglömliga En plastig trea av tjeckiska Petra Hůlová. En fantastisk liten kortroman om en mycket sarkastisk prostituerad som kallt och utan omskrivningar beskriver sin misär till vardag. Med underbara egenpåhittade ord. Mataren blir hyvlad, det får ni själva gissa vad det betyder.

Därefter vill jag slå ett slag för tyska Judith Schalansky som bland annat har skrivit Der Hals der Giraffe. En svart komedi om en lärare som verkligen inte borde vara lärare… Liknar Hůlová en aning i det kalla berättarperspektivet, även om Schalansky skriver lite mer komplicerat och lurigt.

Magda Szabo är en ganska ny bekantskap, jag tipsar om Rådjuret som är en slags feministisk uppväxtskildring med mycket kritisk blick på det fattiga och ickefungerande samhället under socialistregimen. Alla detaljerna! Maten, husen, husdjuren. Hungern i de fattiga ungerska småstäderna på fyrtio- och femtiotalet blev plötsligt väldigt levande för mig.

En plastig trea

I våras hade jag turen att vinna en fantastisk bok: Petra Hůlová, En plastig trea.

Det är en kort och ganska udda roman om en prostituerad. En slags inre monolog där de perversa männen som köper sex avslöjas och synas, blandat med tankar om åldrande, kroppar och vardagsmysterier. Språkligt genialt, rolig och hemsk, rak på sak och rätt vulgär: en mycket bra bok.

Tack Feministbiblioteket!