Fredagsfråga: spännande böcker

Annikas bokblogg frågar om tips på \”spänningsromaner\”.

En bok kan vara spännande för att den är läskig eller mycket fartfylld, alltså olika varianter av skräck och action.

Eller så kan den vara spännande för att intrigen drar in en, den är oförutsägbar och den går inte att lägga ifrån sig – en måste helt enkelt läsa vidare för att få veta vad som händer.

Jag gillar böcker som är spännande för att intrigen är spännande – skräck eller inte – men blir väldigt uttråkad av böcker som innehåller massor med blod, extremt våld och floder av läskigt tilltygade lik. Närgångna skildringar av hur folk sågar upp varandras kranium är inte spännande. En orgie i spänningsrekvisita och splatter kan inte ersätta en spännande, välskriven berättelse.

En mycket spännande och otäck bok var därför Herman Kochs Middagen. En slags psykologisk thriller om hur två föräldrapar hanterar den plötsliga informationen att deras söner har gjort något mycket, mycket dumt.

Fredagsfråga: bokbakfylla

Annikas bokblogg frågar idag: har du någon gång läst en bok som tog slut alldeles för fort och som lämnade ett sådant avtryck att det var svårt att komma över den – en \”book hangover\”?

Ja.

Sista delen av Harry Potter första gången jag läste den, Haruki Murakamis 1Q84 och Jasper Ffordes The Jane Eyre Affair, för att ta några exempel. Böcker en slår ihop med en stor känsla av tomhet.

Lyckligtvis finns det en enkel bot. Tio minuters andrum för reflektion och sedan plask ner i nästa bok ur den ständiga läshögen bredvid sängen.

Ljudboksfavorit

Annikas bokblogg skickar ut en fredagsfråga: ditt bästa ljudbokstips?

Då passar jag på att upprepa min rekommendation av Tina Feys självbiografi Bossy pants. Den är fantastisk! Komikern och manusförfattaren Tina Fey har själv läst in boken och gör det med röstimitationer, inlagda ljudklipp och en hel del annat bonusmaterial som inte går att få med i en pappersbok.

Att det är intelligent, feministiskt och fruktansvärt roligt gör det hela ännu bättre. Lyssna genast!

Fredagsjerka: fan fiction

Annikas bokblogg har börjat med fredagsfrågor igen. Veckans fråga är: vad tycker du om fan fiction?

Jag sysslar mycket med karaktärsstöld själv. I vällovligt syfte förstås. Och jag läser gärna metalitteratur av alla slag. Men det ska vara ärlig fan fiction, inte förlagsdriven fuskdito!

Bra exempel på utmärkt fan fiction: När döden kom till Pemberley, av P.D. James. En strålande Austenhyllning med deckargåta à la James. Elegant återanvändning av geniala Elizabeth Bennet.

Exempel på dålig fan fiction: \”Fjärde millennieboken\” av David Lagercrantz. Om den här romanen bara hade getts ut i Lagercrantz namn hade det kunnat vara fan fiction och det hade varit helt okej. Men den säljs som \”fortsättning på millennieserien\”. Det är fusk och ofog och luktar girighet, inte litterär leklust.

Om utrymmet för böcker

Hur får du plats med alla böcker? Undrar Mia i veckans fredagsfråga.

Tja, det är väl en fråga om prioriteringar. Finns det väggyta så kan det stå en bokhylla där. Eller så kan det vara tråkigt och tomt och så kallat \”luftigt, ljust och fräscht\”, men det tycker jag är överskattat.

Det ska visserligen bli spännande att se om alla böckerna får plats i vårt nya lilla hem, kniper det så får vi väl hitta på ett listigt hyllsystem i taket. Än så länge ligger hela biblioteket nerpackat i välfyllda kartonger eftersom stor renovering pågår.

Trevlig helg!

Framtidens klassiker

Ok, så om bara de bästa böckerna överlever och blir klassiker, vilka romaner från idag kommer då att ges ut och läsas om hundra år?

Det finns två litterära giganter i vår tid: Sofi Oksanen och Chimamanda Ngozi Adichie. Deras böcker är så magnifika men ändå allmängiltiga, inte för svåra men aldrig banala. Alltid väl berättade. Om några moderna romaner kommer överleva så är det Utrensning, Lila hibiskus och kanske En halv gul sol.

Vår tids \”Dracula\” är Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru. En oerhört romantisk roman med en mycket originell handling – den sticker ut i mängden.

Och så hoppas jag att Jeanette Winterson kommer bli upptäckt av fler.

Böcker äldre än 100 år

Dagens fredagsfråga passar mig som hand i handske: tipsa om böcker äldre än 100 år!

Jag håller helt med bokbloggen Koko – det finns massor av klassiker som är mycket läsvärda. Jag har dessutom fyra starka argument för varför fler borde våga sig på klassikerna.

1) Texter skrivna i en annan tid är som tidsresor, de berättar så mycket om vår mänskliga historia. Och de visar att människor har varit ungefär likadana med samma känslor, rädslor och glädjeämnen i alla tider.

2) Stora klassiker är sällan särskilt svåra eller tråkiga. Det är ju bara det allra bästa som har förts vidare från en tid till nästa, de tråkiga böckerna blev bortglömda på vägen eftersom ingen ville läsa dem. \”Klassiker\” är en slags kvalitetsgaranti (inte alltid), de har kortlistats och gallrats ut av generationer innan oss.

3) Så fruktansvärt enahanda att bara läsa moderna böcker! Jag vill ha mer blandad läsning än så. Dessutom skrivs inte tillräckligt många tillräckligt bra nya böcker varje år för att hålla min läsning igång (nej, jag läser inte gärna chicklitt eller polisromaner).

4) Copyrighten har gått ut så klassiker är ofta billiga och de finns helt gratis i e-format från t.ex. Gutenbergprojektet eller Runebergprojektet.

Det var en lång inledning. Nu till tipsen:

Carl Jonas Love AlmqvistDet går an. En fantastisk liten roman om svensk litteraturhistorias tuffaste kvinna (nej, Lisbeth Salander kommer inte ens bland topp-5).
Jane Austen, allt är guld men Emma är bäst. Så roligt skrivet och ofta ganska elakt och satiriskt. Och lite romantiskt i sluten också.
Victoria Benedictsson, Fru Marianne. Om Carl Jonas Love Almqvist hade kunnat förändra samhället med Det går an hade Fru Marianne sluppit vara så olycklig.
Charlotte BrontëJane Eyre. Spännande handling, gotisk inramning, tuff kvinnlig förebild i huvudrollen.
Lewis CarrolAlice i underlandet. En underbar, skruvad, bisarr barnbok.
Arthur Conan Doyle, En studie i rött. För att: Sherlock Holmes.
Charles DickensLysande utsikter, om att aldrig ge upp (fast ibland måste man släppa taget – Ms Havisham, jag tittar på dig. Han var en skitstövel, släpp det och gå vidare.)
Fjodor Dostojevski, Brott och straff eller Bröderna Karamazov. En slags psykologiska kriminalromaner.
Alexandre DumasDe tre musketörerna, oförglömlig action.
Henrik Ibsen, Ett dockhem, landar väl någonstans mittemellan Det går an och Fru Marianne. Det är många olyckliga äktenskap i litteraturhistorien…
Franz Kafka, Förvandlingen, genial novell om en man som vaknar upp som skalbagge (Det här var tajt! Förvandlingen är 100 år gammal. Tur att frågan inte kom förra året).
Selma LagerlöfKejsaren av Portugallien. Om en pappa som älskar sin dotter så mycket att han blir sinnessjuk när det kommer fram att hon jobbar som prostituerad.
Thomas Mann, Huset Buddenbrooks. Familjekrönika över stort affärshus som går i stöpet p.g.a. den slarviga yngre generationen.
Herman Melville, Moby Dick, om galen sjökapten som jagar en stor val. Allt går åt helvete.
Baronessan Orczy, Röda nejlikan, actionladdat äventyr om franska revolutionen.
William Shakespeare, läs t.ex. Othello. Shakespeares pjäser har allt: mord och blod, humor, massor av sexanspelningar, luriga vändningar och starka karaktärer.
Mary Shelley, Frankenstein. Psykologisk thriller, fast inte på det sättet som i filmerna. Spoiler alert: det är inte \”monstret\” som är monstret.
Robert Louis Stevenson, Skattkammarön, det ultimata piratäventyret.
August Strindberg, Hemsöborna. Mycket rolig, och ganska tragisk. En måste \”ha det rätta sinnelaget\”.
Bram Stoker, Dracula. För att: Dracula.
Hjalmar Söderberg, Doktor Glas. När är det befogat att mörda en människa? Doktor Glas håller inte helt strikt på den hippokratiska eden.
Mark Twain, Tom Sawyer. Visserligen ett eländes manifest för idén om \”boys will be boys\”, men ändå en underhållande barnbok.
Jules Verne, Jorden runt på 80 dagar, ett drömäventyr med intressant faktatvist på slutet.
Elin Wägner, Pennskaftet, roligt och tänkvärt om rösträttskampen för kvinnor i Sverige.

Alla dessa är fantastiska! Börja läs dem redan idag.

Nördiga böcker i hyllan

Veckans fredagsfråga har jag själv föreslagit, så det är väl bara att krypa till korset och erkänna: vad har jag för särskilt nördiga böcker i hyllan?

Vi har ett par udda grejer stående – en jättetjock biografi om Arnold Schwarzenegger och en massa gammal kurslitteratur i alla möjliga ämnen, till exempel.

Men det allra nördigaste jag har är nog ändå den här:

EU:s grundfördrag i samlingsversion. Jag har två ex, ett som står på jobbet och som jag faktiskt använder någon gång i månaden och ett som står hemma bara för att det är lite roligt att ha det.

Jag är inte helt säker på vad det piffiga omslaget föreställer…

Var är alla manliga bokbloggare?

Veckans fredagsfråga är: varför är nästan alla bokbloggare tjejer?

Här är min teori:

1) Kvinnor läser mycket mer än män.

2) Skönlitteratur har av någon anledning fått stämpel som ocoolt och omanligt i en del kretsar – det är inget de flesta män skryter med att de sysslar med.

Det finns ett fåtal utmärkta undantag (läs t.ex. Roberts och OARYAs bokbloggar) men i övrigt verkar män bara läsa biografier om tuffa killar, faktaböcker om andra världskriget eller \”svår\” litteratur – i alla fall som de erkänner offentligt.

Det här hänger, tror jag, i sin tur ihop med den pågående anti-intellektuella trenden där fakta anses vara dåligt, konspirationsteoretiker har fritt fält och utbildning är för töntar (får vi lära oss av den allsmäktiga underhållningsbranchen).

Stackars alla killar och män som inte läser skönlitteratur, så mycket de går miste om!