Julkalender, kläckelsedagen

Tema: älskade husdjur

Vågrätt 9:

Första gången jag träffade den nya guvernanten var när hon skrämde husses häst. Stackars husse! Han gjorde illa foten när han trillade i backen.

På den tiden var jag mest allmänt sällskap och gårdshund. Senare fick jag vidareutbilda mig till blindhund, för matte fick tokspel och eldade upp hela kåken och halva husse.

Men även om husse, den klanten, inte kände igen Jane när hon kom tillbaka så gjorde i alla fall jag det. Min nos är det minsann inget fel på.

Så man skulle väl egentligen lika gärna kunna ha döpt boken efter mig.

Julkalender, 20 december

Tema: kvinnor som dör efter att ha blivit svikna och förrådda av sina män.

Lodrätt 13:

Litteraturhistoriens mörkaste svartsjukedrama – tänk så illa det kan gå* om du tappar bort en liten näsduk och superskurken har viskat lögner i din mans öra i fem akter (förnamn).

Vågrätt 25:

Madam hade visserligen det rätta sinnelaget, men framför allt en rejäl gård och god inkomst. Hennes lucka borde kanske vara på julaftonsmorgon – det var ju då hon självdog, sådär som folket var vana vid därute (efternamn, det första).

*Obs! Så illa borde det INTE ALLS gå. Även om mannen skulle ha haft rätt i sina misstankar: otrohet är inte ett brott; mord är det.

Julkalender, 18 december

Lodrätt 6:

Från vithetsnorm till alla färger! Månne den förste att hissa regnbågsflaggan?

En missförstådd entreprenör som ju bara vill modernisera medeltiden och införa lite effektiv industrialisering (och ta makten över hela världen, visst).

En stav, ett ointagligt torn, en magisk kristallkula. Nej, det är inte Fader Fouras.

Julkalender, 16 december

Vågrätt 23:

Harriets bästa vän

är både käck och grann

Ger urusla råd – men än sen?

Så länge hon hittar en man

Och listar ut vem det är som har sänt

ett piano till Jane i present!

Sån tur att en moster dör

och Mr ridderlig rycker ut

det är sånt som gör

att det blir ett lyckligt slut