Jag läste om en modern klassiker: Carrie av Stephen King.
Stackars mobbade Carrie, hon hade aldrig någon chans. Uppvuxen med en religiös fanatiker och galning till mamma, misshandlad och retad från dag ett i skolan. Och när hon får sin första mens blir det en traumatisk upplevelse, mamman hade inte berättat för henne att det skulle hända och hon får panik. Det sätter i sin tur igång en kedjereaktion av händelser – och släpper fri Carries undanträngda superkrafter. Crescendot på den blodiga (!) skoldansen är oförglömligt.
Romanen är skriven i form av en reportagebok med intervjuer och tidningsurklipp från den stora katastrofen. Det är ett bra grepp och boken är, för att vara King, väldigt lagom lång.
Underhållande och rysligt hemsk. Läs den, om du törs!
…
Djurskadeindex: stackars grisar!