1979

Christian Kracht, schweizisk galenpanna, är en av de mest knasiga författare jag vet. Alltid bisarra och fullständigt oförutsägbara historier. 1979 är inget undantag, även om den är mer rätlinjig än de andra Kracht-titlarna jag har läst (säger inte så mycket).

1979 handlar om en ung man som reser till Iran med sin (inte helt hälsosamme) före detta älskare, dagarna innan revolutionen bryter ut. De går på drogstinna privatfester och hamnar i oändligt mycket trubbel. På blandade vägar tar sig den unge mannen till slut ut ur Teheran och hamnar istället i Tibet i jakten på ett heligt berg.

Det är en märklig berättelse som inte riktigt går att beskriva – lite som alla Krachts böcker. Den passar inte i någon specifik genre, den har ingen tydlig ram eller något budskap. Den bara är. 

Jag gillar det.

Galna kokosnötsdyrkare och bastpianon med lepra

Christian Kracht är fullständigt galen! Vilket ofta är en bra utgångspunkt för bokskrivande.

Efter märkliga och absurda kontrafaktiska miniromanen Jag kommer vara här i solsken och i skugga skrev jag upp Krachts samtliga titlar på min biblioteksönskelista. Tyvärr hade inte svenska bibblan Imperium på tyska – jag tror den hade gjort sig ännu bättre på originalspråk med sina intrikata bisatsbyggen.

En ung nudist/vegetarian i sekelskiftets Tyskland får en ingivelse: han måste starta en ny kult baserad på kokosnöten som universalmedicin för mänsklighetens alla bekymmer. Sagt och gjort! Han sätter sig på båten mot Nya Guinea för att starta en kokosplantage. Det går… inte helt bra. Jag tänker inte avslöja för mycket, men det förekommer både en spetälsk hövding, några skrupelfria svindlare, en förrymd tatuerad tonåring, en kavalkad av historiska vegetarianer inklusive Hitler samt diverse udda (och potentiellt dödliga) pianon.

En läsupplevelse bortom de vanliga standardpolisdeckarmanuskripten, jag lovar.

Sovjetrepubliken Schweiz – kontrafaktisk absurdism

Jag läste en mycket, mycket märklig liten bok: Ich werde hier sein im Sonnenschein und im Schatten av Christian Kracht. Var inte orolig, den finns i svensk översättning också: Jag kommer vara här i solsken och i skugga. Gå genast och leta rätt på den på biblioteket!

Det är en fantastisk alternativ och dystopisk historieskrivning. En partikommissarie i sovjetrepubliken Schweiz får ett uppdrag: jaga ifatt den flyende överste Brazhinsky och anhåll honom. Det är krig, det har varit krig i mer än hundra år och ingen minns freden. På ena sidan de fascistiska länderna Tyskland och England. På andra sidan det kommunistiska Storschweiz som sträcker sig långt åt öst och en bra bit ner i Italien och som håller stora delar av Afrika. Från asiatiska sidan hotar de koreanska och hindustanska imperierna. Partikommissarien rider genom snön och kommer ifatt den flyende mannen i hjärtat av alperna där ett enormt försvarskomplex har sprängts in i berget.

Det är storslaget och samtidigt mycket korthugget. Det är vansinnigt men också så realistiskt skildrat. Det är minimalistiskt och absurt och fantastiskt. Tänk att det går att säga så  mycket med så få ord (Fredrik Backman och Henri Bergman, se och lär).