Thanhha Lai flydde från Vietnam till USA när Saigon brann 1975. Då var hon tio år gammal.
Hon har bearbetat flykten i en slags kortroman i poesiform, Inside out and back again. Svårt att förklara! Det är bara kärnan i berättelsen, de allra viktigaste ögonblicken, känslorna och händelserna, i effektivt miniformat. Den borde funka för både unga och vuxna. Den sätter ord på flyktingskapet så att också vi med tur i livslotteriet kan förstå.
Särskilt den där maktlösheten i att inte kunna språket tillräckligt väl.
Jag älskade boken! En tiopoängare: så snygg, så träffsäker, så gripande. Så fruktansvärt sorglig men samtidigt upprorisk och hoppingivande.
Litterärt ofog 