Etikett: Lidman

Tjärdalen

Sara Lidman! Jag hade läst Med fem diamanter tidigare, den var ingen direkt aha-upplevelse. Men nu tog jag mig an Tjärdalen och NU! Nu förstår jag Sara Lidmans storhet. Det är en fantastisk roman.

Unga paret Nils och Agda vaknar upp till en solig, vindstilla sommarmorgon i Västerbotten. Perfekt väder för att bränna tjära, en livsfarlig process som kräver månader av hårt förberedelsearbete men som kanske kan skapa tillräckliga inkomster för att försörja dem hela vintern och till och med kunna köpa nya skor och kappor till barnen. Men katastrofen inträffar, någon har begått ett oförlåtligt sabotagebrott. Hela byn dras in och påverkas.

Det är så mycket här. Berättelsen. Berättandet! Karaktärerna, språket. Jag älskar boken.

…

Djurskadeindex: stackars katten

Annons

Med fem diamanter

Sara Lidmans roman Med fem diamanter från 1964 handlar om en kenyansk man med svårt att få ekonomin att gå ihop.

Han gör en flicka på smällen och behöver få ihop pengar till sex getter för att kunna gifta sig med henne. Men han är en slarver med dålig impulskontroll vilket gör att han inte lyckas behålla jobben, och när han någon gång emellanåt stannar tillräckligt länge för att få ut lön så ”råkar” pengarna snabbt gå åt till festande. Och åren går och den stackars tjejen sliter ensam med ett nytt barn efter slarvmannen varje år.

Det är en roman någonstans mittemellan Flauberts Madame Bovary och Hamsuns Svält. Deppig, frustrerande och ett starkt argument mot traditionella könsroller.

Tematrio: klassiker på tur

Lyran undrar: vilka olästa klassiker har ni kvar på listorna?

Jag ska snart ta tag i Doktor Zjivago av Boris Pasternak, har jag tänkt. Den har jag länge velat läsa, så länge att jag blev osäker på om jag inte redan hade läst den… Men det har jag inte. Än.

På en lokal loppis häromdagen blev jag pådyvlad en roman av Sara Lidman, som väl kanske gills som klassiker fast hon var verksam från mitten av 1900-talet och nästan ända fram till sin död 2004. Boken i läshögen heter Med fem diamanter och tycks vara en kolonialskildring om Kenya eller Tanzania.

Jag har inte heller läst Lev Tolstoy, Krig och fred men vill väldigt gärna göra det. Jag älskar de gamla ryska författarna! Frågan är bara när detta ska bli av. Kanske till sommaren, som del i Lyrans klassikerutmaning?