Sexbrott på paradisö

Tipset om Lotta Lundbergs Ön fick jag från någon bokbloggare, tänk vad bra det är att ha en hel värld med provläsare där ute! En slags litterära munskänkar som vänligt delar med sig av vad som verkar läsvärt.

Ön visade sig vara mer intressant än jag först trodde. Det är en till synes banal historia om en svensk läkare som rymmer från AT-tjänstgöringen för att istället luffa runt i tropikerna. Hon hamnar på en liten svårtillgänglig ö utanför Tahiti och blir kvar ett par decennier, kanske mest tack vare den muskulöse och vackre hövdingen som naturligtvis delar hennes säng.

På ön finns inte mycket att göra och folk har ett mycket avslappnat förhållande till både sex och alkohol. Flickorna blir på smällen mycket tidigt och skolgången är det si och så med. Men så gör en moralchockad turist en anmälan till brittiska imperiet som av prestigeskäl fortfarande äger ön och en trupp socialarbetare kommer för att undersöka läget.

Och här någonstans dyker det upp en hel del tänkvärda aspekter. Västerlänningarnas syn på flickor: att de bara kan vara offer, inte själva ha en sexualdrift. Frågan om koloniala synsätt och frågan: får vi kritisera andra? Är vi bättre själva? Är det okej med övergrepp om de är del av den lokala kulturen? För övergrepp pågår verkligen, det blir gradvis allt tydligare. De inhemska männen tänker inte alltid i termer av samtycke. Men det är inte så enkelt som att männen är förövare och flickorna offer, det är oändligt mycket mer komplicerat än så. Precis som i verkliga livet.

Det är därför jag tycker boken är bra, den ger inte en massa enkla svar. Ingen är en hjälte, ingen har alltid rätt, allt är misär förutom när det är väldigt trevligt och mangosmoothies på stranden.

Litterära påskägg, del 3: Det viktigaste som hänt sedan skivat bröd

Ok, det var kanske en överdrift.

Men den här påskroadtripen hade varit bra mycket krångligare och jobbigare förr i tiden.

Utan Schengenavtalet hade vi behövt stanna och visa pass vid varenda gränsövergång. Det hade blivit sex pass vid minst åtta gränsövergångar bara den här helgen. Tassahunden hade sannolikt inte alls fått följa med.

Och hade det inte varit för det storslagna och modiga beslutet om samarbete som togs i staden vi nu är på väg till, då hade vi varit tvungna att hålla på och byta pengar stup i kvarten. Nationella valutor funkade bättre i en tid när alla odlade sina egna kålrötter och det längst borta stället någon någonsin åkte till var marknaden i Mariannelund.

Här finns ett boktips för den som vill veta mer.

Men först – lunch hos ölbryggande munkar. Skål!

Gedigna knarkkunskaper

Christer Lundberg från programmet Christer i P3 har visat upp en hel del allmänbildning i På Spåret. Men att han är en sådan expert på knark visste jag ändå inte.

Hans debutroman Gräspojken är en halvgalen skröna om en trettonårig pojke som av en slump blir knarkbaron. Det är en gullig och charmig liten bok och man lär sig massor av detaljer om haschodling och praktisk narkotikasmuggling. Möjligen lite mer än vad som strängt taget är nödvändigt.

Rätt rolig och mycket lättläst. Samt med en nymfparakit i ena huvudrollen.