Alain Mabanckou är en intressant författare med rötterna i Republiken Kongo (alltså Kongo-Brazzaville, inte Kongo-Kinshasa). Jag läste Tais-toi et meurs, på svenska \”Tig och dö\” och gillade den.
Julien kommer till Frankrike från Republiken Kongo med hjälp av falska papper. Redan där är han alltså i klorna på den nästan-svåger som hjälpt honom och som han är i skuld till och som har sett till att han aldrig kan gå till polisen. Han tas upp i det halvkriminella gäng av kongolesiska migranter som försöker ta sig fram i Paris. De lever i en blandning av stor fattigdom och stor rikedom – männen överst i maktpyramiden har stora sedelbuntar och fina märkeskläder medan de nyanlända mer eller mindre lever som slavar i det lilla samhället inom samhället.
Julien upptäcker snart att han bara är en bricka i ett större spel. Den illgröna kostym han har fått av chefen visar sig vara något mer än bara ett snyggt modeplagg. Men de är alla i en sårbar situation där individen inte har råd att svika gruppen – så hur stora uppoffringar kan en man då förväntas göra? Julien brottas med frågan om han ska spela med i spelet eller om han ska stå upp för sig själv.
En snyggt sammanvävd berättelse, en intressant inblick i en komplex värld och ett fint personporträtt.
Litterärt ofog 