Ena bokklubben läste spanske Javier Marías, The infatuations. En ganska babblig historia om en kvinna som varje morgon smygtittar på ett kärlekspar som äter frukost på samma café som hon. En dag dyker paret inte upp och hon får veta att mannen blivit knivmördad på gatan.
Av en slump börjar hon lite senare umgås med den nyblivna änkan och med vänner till den döde mannen. Och misstankar uppstår. Kan det vara så att allt inte var precis som det verkade med det där mordet?
Så här ser sidorna ut. Inte en enda styckebrytning. Förbaskat ofog.
Som sagt, mycket babbel och många krångliga filosofiska utläggningar. Känns svårtuggat. Men kanske är svårtuggigheten framför allt en effekt av själva textformateringen? Boken har nästan inga stycken eller kapitel utan texten flödar oavbrutet sida upp och sida ner. Inga naturliga ställen för pauser, lätt att tappa bort sig. Tungt.
Länge leve
radbrytningen!
Litterärt ofog 