Livet är för kort för att läsa David Grossman (curse you!)

Lyrans boklogg frågar efter böcker som aldrig blev färdiglästa. Jo tack, jag har ett par sådana.

James Joyces Ulysses gav jag mig på tidigare i år. Det gick inte bra. Ett eländes gottande i detaljer, jag orkade inte mer än ca tvåhundra sidor, tyckte själv att det var snudd på en omänsklig bedrift.

Colum McCanns Let the great world spin var ännu tråkigare. En bok av män, om män, för män. Och helt utan intressant handling. Hoppas du har ett annat jobb också, McCann.

Men den bok jag borde lagt ifrån mig MYCKET tidigare var David Grossmans (curse you!) genomusla På flykt från ett sorgebud. Som jag konstaterade häromdagen: tid är dyrbart. Grossman (curse you!) stal min tid. Den tiden får jag aldrig tillbaka. Jag är fortfarande ångande arg över detta. Låt oss hoppas för den allmänna världsfredens skull att jag inte råkar träffa på Grossman (curse him!) vid något bokbord någon gång.

Annons

Slut på eländes långläsning

Två kapitel och två andra böcker senare slår jag igen Colum McCann för gott, med ca 40% av boken oläst. Adjöss med dig, McCann, jag kommer inte att sakna dig!

Let the great world spin är en förvirrad samling pretentiösa berättelser om människor med koppling till New York. I centrum står en lindansare som tänker försöka gå mellan tvillingskraporna i World Trade Center, på 110e våningens höjd.

Detta är en roman om manligt ego.

Det handlar om män, män, män. Arroganta män, självupptagna män, män som tycker sig själva stå i världens centrum. Män som tror de är guds gåva till kvinnor i synnerhet och allmänhet. Helt oironiskt.

Även kapitlen som till synes har kvinnor i huvudrollen handlar om män, för kvinnorna som har kafferep är bara där för att spegla sina män och söner, det handlar noll och intet om dem själva.

Jag har läst flera tråkiga böcker under 2013 men denna tar priset, alla kategorier. Den enda anledningen till att jag tröskade mig igenom 60% av de meningslösa textraderna är att författaren har ett \”m\” i både förnamn och efternamn.

Låt detta bli en läxa för er, kaosutmaningsläsare där ute!