Tecknat deckaräventyr: Kiekeboes

Det går så mycket vooruit att jag redan har läst ut mitt andra seriealbum på flamländska/nederländska: Kiekeboes – Thantomthant av serieskaparpseudonymen Merho.

Familjen Kiekeboes är stereotyper från femtiotalet, vilket ju är typiskt för Belgien där könsroller och normkritik inte utvecklats nämnvärt de senaste seklerna. De åker på diverse äventyr med små varianter av deckargåtor. I Thantomthant hamnar de på Sri Lanka och måste avslöja en vapensmugglande militant sekt. Det är rart, harmlöst och en inte särskilt avancerad plott. Men vad gör väl det! Jag läste den ju på nederländska och var jättenöjd.

Heja mig!

Comics på nederländska!

Jag fick en väldigt fin present: mina första böcker på nederländska! Tecknade serier är väl utmärkt att börja med.

Den första är redan utläst och det gick finfint. Långsamt, förstås, men visst går det att begripa. Jag har lärt mig massor av nya ord, bland annat verdoeme (\”fördömt\”) och spuitbus (\”sprejburk\”). Mycket användbart.

Suske en Wiske är en serie av belgiske Willy Vandersteen och har getts ut under oändligt lång tid. Vid det här laget har nya författare och tecknare tagit över stafettpinnen. Seriens hjältar är ett fostersyskonpar som tillsammans med tant Sidonia och några skumma vuxna kompisar (en kverulant, en grottmänniska och en vetenskapsman) ger sig ut på olika äventyr. I Cromimi förekommer bland annat en tidsmaskin, ett dinosauriemuseumsinbrott samt en duell i klippning av ullhårig noshörning.

Men framför allt, sa jag att jag läste den på nederländska?