…som dessutom både hade med sig en fin bokpresent och senaste numret av Agent X9! Vilka fina vänner en har.
Etikett: ModestyBlaise
Världens bästa Modesty

Modesty möter belgisk pistolman
Tassahunden och jag mötte en märklig man igår på morgonpromenaden. En sunkig person av biffig-snaggad-machoman-karaktär med cigg i mungipan som stod och hängde över ett utebord utanför en stängd snuskpub i vårt grannskap.
När vi börjar korsa gatan på väg mot hans sida tar han plötsligt upp ett pistolliknande föremål. Jag tvärnitar mitt i gatan. Han ser mig, viftar lugnande och stoppar in pistolgrejen under tröjan. Jag gör en vändande manöver, sneddar vidare över gatan och svänger snabbt in bakom hörnet. Vänder mig om och ser att han tagit fram pistolföremålet igen och nu står och siktar på bästa hollywoodfilmmanér tvärs ut över gatan och mot bilarna som passerar.
Vad göra? Jo! Jag sliter av mig min omlottkjol och slänger den i ansiktet på honom. Ur mitt böljande svarta hår tar jag fram en kongo och med två välriktade karatesparkar och ett slag med kongon bedövar jag galningen. Därefter tar jag fram den mikrosändare som jag alltid bär gömd mellan mina enorma bröst och på flytande arabiska anropar jag min vän Willie som lovar att larma polis medan jag diskret försvinner från platsen med hjälp av en hang-glider.
Nej, det gjorde jag naturligtvis inte.
Men det är vad jag hade gjort om jag hade varit Modesty Blaise och den här situationen var så bisarr att den hade passat bättre för Modesty än för mig.
Vad jag gjorde var att hala upp telefonen för att ringa polis men innan jag kommit ihåg belgiska polisens larmnummer (de förbenade belgarna vägrar styvnackat att införa det internationella nödnumret 112) hade mannen försvunnit. Jag vet inte ens om det faktiskt var ett riktigt vapen. Till skillnad från Modesty kan jag inte avgöra sånt.
Kom inte och säg att Belgien är tråkigt.