Modiano: Dora Bruder

En femtonårig judisk flicka försvinner mitt i det tyskockuperade Paris, vintern 1941. Dora Bruder lämnade flickpensionatet en söndag och kom inte tillbaka. Vad hände med henne?

Patrick Modianos roman Dora Bruder följer de få spår som finns efter Dora. Berättarjaget gör också reflektioner från sin egen barndom under vägen. Så enkelt och elegant. Jag läste på franska och tänkte flera gånger att den här rena, klassiska franskan vore perfekt för skolelever att försöka sig på – det är lättläst och utan onödiga krumbukter.

Dessutom ett väldigt intressant ämne. För hur ska Doras familj våga gå till polisen med sin anmälan, då drar de ju uppmärksamhet till att Dora är judinna… Och den tyska ockupationsmakten har redan börjat dela ut gula stjärnor och skicka folk till interneringsläger. I väntan på färden till Auschwitz. Otäckt, sorgligt, läsvärt.

Tummen upp för Patrick Modiano!

Modiano har kommit!

För någon vecka sedan var jag på lokala biblioteket för att lämna tillbaka Elisa Brune (dålig) och Amelie Nothomb (bra).

Det var lite svårt att lämna tillbaka böckerna, bibliotekarien hängde nämligen på mage tvärs över lånedisken för att nå ner till min hund* och gulla med den.

När hon slutat säga \”bonjour petit loulou\” (\”goddag lilla voffsingen\”) med bebisröst och krånglat sig tillbaka till rätt sida disken fick jag lämna igen böckerna och passa på att tjata om min Modiano som jag stått på väntelista för sedan nobelpriset annonserades. Den hade inte kommit.

Men nu har den dykt upp! Hurra för bibblan, nu ska här läsas.

*Jo, hundar får gå på biblioteket i Belgien