Jag läste om något ur hyllan, Ania Monahof Genom graniten. Det är en uppväxtskildring, en liten flicka som föds i Leningrad på trettiotalet och som går från sorglöst liv trots kommunisternas utrensningar till evakuering på landsbygden när andra världskriget börjar. Och sedan kommer svälten, bomberna och massgravarna. Om en stark mormor som törs säga vad ingen annan säger till soldaterna och om spenvarm mjölk och raggsockor som luktar får.
Det är en sorglig men viktig berättelse. Det här händer ju i vår tid också. Aleppo är förstört. Barn upplever krig, bara sisådär fyrahunda mil från oss.
Litterärt ofog 