Dum-reform

Alla är vi överens om en sak: alltför många klarar inte av att skilja på ”de” och ”dem”. Antagligen för att skriftspråket är på väg att utarmas och färre och färre läser riktig text regelbundet.

Med vad vi inte är överens om är vad som borde göras åt saken. Vi har ett bildningsgap – ska vi då sänka kraven eller öka kunskapen?

Språkrådets chef har alltså föreslagit att byta ut de och dem mot dom. Så korkat och kortsiktigt.

Förutom att språket blir fattigare och mer oprecist så blir det då ännu svårare för svenska elever att lära sig andra språk, där grammatik fortfarande finns.

Svenska studenter har så låg bildningsgrad redan och så stora kunskapsluckor i internationell jämförelse. Mindre tid på tiktok och videospel, lite högre krav på att man åtminstone ska kunna klara av sitt eget modersmål. Det bör de klara.

Annons

AI enligt Ishiguro

Kazuo Ishiguro! Vi skulle kunna ge honom nobelpriset varje år. Allt han skriver är genialt.

Klara och solen är en typiskt Ishigurosk roman om ett knepigt ämne: AI, smarta robotar och moraliska dilemman.

I en dystopisk framtid kan barn och ungdomar köpa sig en Artificiell Vän som sällskap. Klara är en sån vän, hon står i skyltfönstret och drömmer om att bli vald av ett barn en dag.

Det är så fruktansvärt smart skrivet. Mycket sägs inte alls eller bara mellan raderna. Gradvis upptäcker man mer och mer vad som egentligen händer omkring Klara. Och varför hennes nya matte Josie är så svag! Utan att skriva en splattrig eller överdriven skräckroman pekar Ishiguro väldigt tydligt på vad som kan bli problemet med AI-teknik: Klara vill så väl, hon vill göra gott. Men hon drar sina slutsatser baserat på vad hon lärt sig från människor… och därför blir det inte alltid riktigt bra och säkert i slutänden. De mänskliga tillkortakommandena överförs till robotarna, fast lite farligare. På många sätt blir detta mer skrämmande än om det bara hade varit mord och blod och cyborgerna anfaller.

Det är en förfärligt sorglig och mycket fin bok. Tänkvärd, klok, välskriven, intressant och mycket rar. Stora tankar dolt i det till synes lilla formatet och en enkel berättelse. Genialt.

Abortpolitik

Karin Alfredsson har skrivit flera bra romaner, men kanske att serien om läkaren och biståndsaktivisten Ellen Elg inte är hennes vassaste verk. Klockan 21:37 är en pedagogisk genomgång av abortproblematiken (alltså: problemet att folk inte får bestämma över sina egna kroppar) mot bakgrund av en dramatisk spänningsscen i Polen.

Ellen åker med det holländska fartyget som hjälper kvinnor i abortkonservativa länder genom att erbjuda preventivmedel och andra behandlingar ute på internationellt vatten för att kringgå förbud. Problemet är bara att aktivisterna på motståndarsidan är lika envisa och dessutom ganska skrupelfria. Dessutom verkar Ellen ha drabbats av en stalker på hemmafronten…

Det är lite för mycket skriva-på-näsan, lite för många ouppklarade frågor på slutet och lite för mycket faktabok för att bli en bra roman.

Å andra sidan: faktaböcker om vikten av fri abort verkar vara precis vad som behövs i världen just nu.

Ordets makt: skog/trädplantage

Debatten om skogen har tagit fart och det var banne mig på tiden. Sverige är ju unikt i Europa med vår starka inriktning på kalhyggen. Trots att kalhyggen ju innebär växthusgasutsläpp, bristande biologisk mångfald, förlorade naturvärden, sämre möjlighet för svamp- och bärplockning, och så vidare.

Språket spelar en viktig roll här. Kritiker säger kalhygge, förespråkare använder det mer positivt klingande trakthygge. Men kalt blir det ju!

Och vad händer efter återplanteringen? Oftast blir det ju inte en skog, utan en virkesåker eller trädplantage. Ordet skog borde vi verkligen värna mer om och skydda från felaktig användning.

Jag skulle väldigt gärna se nationell statistik som skiljer ut hur mycket mark som idag är riktig skog och hur mycket som är trädplantering. Raka rader med träd av samma sort och i samma ålder, som står så tätt att inget blåbärsris kan titta upp – det är inte en skog. Och det borde inte få rapporteras som skog i statistiken.

Läs gärna mer på Naturskyddsföreningens hemsida.

Nyhetsdepp

Jaha, så nu har vi kanske det nya ”Tidölaget” i regering. Jag fattar fortfarande inte hur det gick till, att vi nu får hela babiandemokraternas partiprogram men utan att kunna hålla själva babiandemokraterna ansvariga för det, för de sitter inte i regeringen utan har någon slags skuggfunktion där de får bestämma precis allt från kulisserna.

Och liberalerna la sig platt på mage och drog ner byxorna.

En får väl hoppas att det finns en handfull självständigt tänkande liberala riksdagsledamöter som törs stå upp mot galenskaperna i statsministeromröstningen imorgon, för så här kan de ju uppenbarligen inte ha det.

Det där med ord är förresten intressant. På samma sätt som länder med ordet ”demokratiska” i namnet sällan är särskilt demokratiska blev gamla Folkpartiet plötsligt mycket mindre liberalt i samma stund de gjorde namnbytet till Liberalerna.

Byt tillbaka! Och gör om, gör rätt.

Rädda världen, läs en bok

VI måste spara energi både för klimatet och på grund av Putins krig. Särskilt om kvällarna för att dra ner elanvändningstoppen.

Om alla valde bort sina skärmar, datorer och TV ett par kvällar i veckan och ägnade sig åt böcker istället skulle en stor del av problemet vara löst. Så när får vi höra politikerna gå ut med löften om förlängda öppettider på biblioteken och gratis hemkörning av böcker till folk på landsbygden?

Särskilt Putin skulle behöva läsa mer skönlitteratur, det bygger nämligen empati och förståelse för andra.

Sluta flyg till Thailand för i helvete

Det här är så sorgligt så jag får ont i magen.

Skylten säger ”släng inte sopor i blomsterängen runt trädet”, men nere på kontinenten finns inte längre några blomsterängar i år. Till och med i Belgien, vanligen lika regndränkt som en våtmark i november, är det mesta nu knastertorrt och snusbrunt. Det ligger döda fåglar överallt på trottoarerna och i parkerna, de har dött av törst. Insekter ser man knappt till.

Förslag:

• Ät mindre kött och det kött du äter är naturligtvis svenskt. Ät frukt och grönsaker efter säsong och inget som inte odlats i Europa.
• Använd bara fossildrivna privatfordon om och när du verkligen, verkligen måste
• Dra ner värmen rejält inomhus, duscha kortare, minska din skärmtid
• Köp inte nya kläder om du inte verkligen, verkligen måste, kolla först i garderoben och sen på andrahandsmarknaden
• Rösta på ett parti som vågar sätta tuffare klimatkrav före populära och bekväma lösningar

Det är ju inte direkt hjärnforskningssvårt, det är bara vår egen lättja och bekvämlighet som hindrar att vi löser det här.

Hysteriskt roligt om hysterektomier

Jag läser inte memoarer så ofta men Det här kommer göra ont av Adam Kay är en riktig pärla.

Titeln är mångtydig: dels är den rolig och syftar på alla konstiga ingrepp Kay får göra under sin tid som läkare, dels har den en mörk underton för det som gör ont är framför allt den nakna och ärliga beskrivningen av hur sjukvårdspersonalens arbetsvillkor stadigt försämras. Det här är både en väldigt rolig och väldigt skrämmande bok.

Det är en serie korta dagboksnoteringar från Kays tid som läkare inom obstetrik och gynekologi. Alltså: mängder av anekdoter om olämpliga föremål som folk stoppat upp i underlivet och som han får plocka ut med tång. Små glimtar ur arbetslivet med helknäppa patienter och kollegor. Till exempel praktikanten som tog puls på alla på avdelningen genom att räkna sekunderna under en minut och kom fram till att alla patienter hade exakt 60 slag i minuten…

Men det är också så mycket ilska som smyger fram mellan de sarkastiska korta kommentarerna, om hälsovården som bygger på ständig underbemanning, hög stress och låg patientsäkerhet eftersom personalstyrkan alltid är en bit under absoluta minimum. Något som ju känns igen från svensk sjukvård också, där sommarsemestrarna och sjuksköterskeutbrändheten varje år verkar komma som en total överraskning för arbetsgivaren och ingen överraskning alls för alla oss andra.

Adam Kay är numera komiker och författare, och det tror jag är helt rätt, för han skriver så att man fnissar högt under läsningen.

Läs den!

Clintons kidnappningsthriller

Bill Clinton och James Patterson verkar ha roligt ihop, efter Presidenten är försvunnen skrev de raskt ihop nästa actionthriller: Presidentens dotter.

Hjältepresident Keating (alltså en ny huvudperson, inte samma som presidenten som försvann – klokt nog) har blivit avsatt i en kupp och lever nu stillsamt som expresident. Vilket betyder att han inte längre har lika många livvakter… Men terroristerna han jagade som president har långt minne! De passar raskt på att snappa bort Keatings enda dotter. Nu måste Keating övertala den nya presidenten – alltså hon som kuppade bort honom – att sätta in alla resurser.

Det är fartfyllt, det är många samhällskritiska kommentarer och kängor mot mediadrev och dålig journalistik, en hel del inside-info om Vita Huset och ett par ganska drastiska intrigknixar.

Inte riktigt lika underhållande som Presidenten är försvunnen men jag sträckläste den ändå och hade rätt roligt längs vägen. Clinton och Patterson är ett bra team.

Framtidsministeriet – snart är det här?

Bokklubben läste ju Kim Stanley Robinsons The ministry for the future nyligen – en ambitiös framtidsvision på klimattema. Robinsons roman börjar med en kraftig värmebölja i Indien där folk dör i femtiogradig hetta.

Alltså en värre version av det som faktiskt just nu pågår.

Klotet brinner, du kör väl inte fossilbilen när du åker under halvmilen? Du flyger väl inte till Thailand på semester och det kött du fortfarande äter är väl 100% svenskt?