Luigi Pirandello fick nobelpriset i litteratur 1934. Jag läste romanen Kameran går om en kameraman som jobbar för ett skrupelfritt filmbolag.
Pirandello är en framstegskritiker och hans bok handlar mycket om hur dåligt det är med bilar jämfört med en hästdragen kärra, hur hemsk industrialiseringen är för arbetarna och hur mycket sämre filmen kommer bli den dagen den inte vevas för människohand. Dessutom följs en olycklig dubbeltriangelhistoria med en klase mycket olyckliga unga älskande.
Den är babbligt berättad och jag orkade inte engagera mig tillräckligt mycket för att verkligen försöka förstå vem som för tillfället var kär i vem.
En tiger dör.
Litterärt ofog 