Så här väljer jag många av böckerna jag läser: jag tittar efter vad Boktanken rekommenderar och beställer hem dem från biblioteket. Som till exempel Kåda av Ane Riel.
Familjen Haarder lever på en avlägsen dansk ö och de håller sig för sig själva. De är inte som alla andra och de vill inte ha med vanligt folk att göra. På gården växer prylhögarna och mamma Maria växer i sin säng tills hon är så tjock att hon knappt kommer ut genom dörren längre. Halva boken berättas av en särskilt speciell huvudperson: dottern Liv. Hon vet att pappa mördade farmor (inte en spoiler – det avslöjas i bokens allra första mening) men det var ju nödvändigt och Liv är inte den som ifrågasätter pappas smarta planer. Inte ens när de innebär att någon måste fejka sin egen död och sedan gömma sig i en container ett tag.
Bitvis är det lite klumpigt berättat. Det naiva barnet som tolkar alla vuxna ordagrant är inte helt tonträffsäkert. Men oftast är det väldigt bra! Otäckt, fruktansvärt och förfärligt. Inget för känsliga läsare. En härligt ryslig och ganska oväntad slutkläm.
Rekommenderas! Trots hundskadeindex: 1 hund och diverse andra kreatur som går åt.
Litterärt ofog 