Nora Roberts bok Skuggor från det förflutna stod i bokhyllan och jag mindes inte ett skvatt av den så försökte mig på en omläsning.
Jag är en litteraturlabrador. Jag läser det mesta. Jag kan hitta något bra och tänkvärt i nästan varje bok och jag uppskattar böcker även när de inte är geniala.
Men jag kan inte hitta någonting läsbart i Nora Roberts skräproman.
Den här boken är så taffligt skriven att det är en plåga att läsa. Kanske är det så här det kommer bli när datorerna tar över och ska skriva litteraturen åt oss, för Skuggor från det förflutna är ett eländes hopklipp av stereotyper, klichéer och osannolikt tråkiga beskrivningar. Som om en halvanalfabet tagit en bunt harlekinromaner, kört dem i köksmixern och hällt ner sörjan mellan två nya pärmar.
En bebis blir stulen och tjugo år senare tittar mamman på teve och ser en flicka hon tror är det stulna barnet. Därefter följer platt dialog och otrovärdig intrig. Hjärtan bultar vid åsynen av manliga bringor, en mordgalning börjar härja, omotiverat sex äger rum. Jag orkade till sidan tjugo, läste därefter strödda meningar ca var trettionde sida fram till det alltför avlägsna slutet. Jag missade ingenting.
En riktigt, riktigt dålig bok.
Litterärt ofog 