Tematrio: mammor

Veckans tematriotema är mammor. I en tidigare trio på samma tema nämnde jag Medea, Kristina från Duvemåla och två cyklande mammor i Chris Cleaves Gold.

Så vad ska jag dra till med nu då?

Sophies val av William Styron ligger just nu vid sängkanten för omläsning – ännu en av alla böcker jag inte över huvud taget minns att jag har läst. Men vad huvudkaraktären Sophie fick göra för val i Auschwitz vet väl alla vid det här laget.

Mycket gladare och roligare är det i Bang om Bang av Bang och Ruffa Alving. Ruffa växte upp med två mödrar varav den ena nog höll Sveriges vassaste kåseripenna, förutom hennes fantastiska journalistiska insatser.

Till slut tipsar jag också om fina Ta hand om min mor av Kyung-Shook Shin. Om en mamma som tröttnat på att vara familjens osynliga och otackade projektledare och helt sonika försvinner. Familjen går omedelbart i kras.

Annons

Tematrio: morsdagspresenter

Lyran frågar efter tips på morsdagspresentböcker, här kommer mina förslag:

Först, naturligtvis den fina mammahyllningen Ta hand om min mamma av koreanska Kyung-Shook Shin. Jättefin! En familj förstår inte mammans rätta värde förrän den dag de tappar bort henne.

En annan bra bok är Sommaren utan män, Siri Hustvedt – även om jag hade skrivit ett helt annat slut om jag varit Hustvedt. Om jag skulle träffa på henne någon gång måste vi ha ett allvarligt samtal om det slutet. Men berättelsen är fin, om ännu en av alla dessa kvinnor som sätts i frustrerande vänteläge av en man som vill \”självförverkliga sig\” ett slag med en yngre tjej, fast fortfarande ha kvar frun som backup-lösning. I det läget blir gamla mamma och hennes tantgäng en härlig och fast punkt i tillvaron.

Slutligen en bubblare om en alldeles bindgalen slags mamma: Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson. Religiös galning misshandlar sin lesbiska adoptivdotter, men i valet mellan den biologiska mamman som hon träffar först i vuxen ålder och den sjövilda sektgalningen anser ändå Winterson att det är den hon växte upp hos som är hennes riktiga mamma. Tänkvärd och väldigt intressant. Och hemsk.

Tematrio: mina possessiva pronomen

Lyran fortsätter på tema grammatiklektion (heja Lyran!) och föreslår possessiva pronomen som veckans tematrio.

Mitt första tips: Sin ensamma kropp av Elsie Johansson. En fantastisk författare på många sätt men kanske framför allt med böckerna som handlar om äldre kvinnors tabubelagda relationer till den egna kroppen. Dels i den här och dels i Kvinnan som mötte en hund – där den senare mest är väldigt, väldigt sorglig. Sin ensamma kropp är mindre deppig och handlar om en äldre kvinna som möter en man och upptäcker att pension inte nödvändigtvis sätter stopp för passion. En behöver bara lite mer glidmedel.

Tips nummer två: Ta hand om min mor av Kyung-sook Shin. En mor försvinner. Vart har hon tagit vägen? Hennes vuxna barn letar och oroar sig och påminns plötsligt om att de alltid tagit mamma för given. Och att de alltid sett henne som ett husgeråd liksom spisen snarare än som en människa med egna tankar och en egen historia. Berättarformatet tar ibland över berättelsen, vilket är synd, men familjeskildringen är ändå mycket gripande och läsvärd.

Och tredje tipset: Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman. Om du blev ledsen och nedstämd av förra boken kan du pigga upp dig med den här. En absurd liten lek med ord där en man beskriver alla sina bekanta som superhjältar med lite… udda krafter. Själv har han bara en flygplansresa på sig att få kontakt med kvinnan han älskar. Hennes superkraft är att hon inte hör eller ser honom. Så hur ska han kunna nå henne innan hon försvinner för alltid? Lite sorgligt också, men mest bisarrt och roligt.

Slutligen – jag vet att det på svenska inte är ett possessivt pronomen utan ett personligt pronomen i genitiv, men boken är så bra att jag måste passa på att nämna den ändå: geniala Audrey Niffeneggers Her fearful symmetry om tvillingskap, döden och en andra chans. Och om en kattunge som är ett spöke. Läs den! Inte lika briljant som Tidsresenärens hustru men bra mycket bättre än det mesta andra som skrivs.

Ta hand om min mor

Läste nyligen ut Kyung-Sook Shins Ta hand om min mor. I all sin enkelhet en mycket läsvärd berättelse om en familj i Sydkorea. Om den sammanhållande länken i många familjer – mamman – som alla tar för given till den dag hon plötsligt försvinner.

Men tänk om mamman var en människa och inte bara mor? Tänk om hon hade egna drömmar, tankar och hemligheter? Läsaren får följa olika perspektiv – sonens, dotterns, makens – medan de alla letar efter den borttappade mamman. Och kommer till insikt om hur lite de egentligen kände henne.

Det enda som störde läsningen var det märkliga du-tilltalet i de första delarna av boken. Senare i boken återkommer detta knep och då funkar det för att det fyller en specifik funktion, men att skriva hela kapitel i du-tilltal är verkligen inget att rekommendera. Det blir mest bara ansträngande.

Låt dock inte detta stoppa dig utan läs boken, den är både tänkvärd, sorglig och spännande.