Tematrio: män som skriver om kvinnor

Dags för Lyrans tematrio: tema män som skriver om kvinnor.

Mario Vargas Llosa är en ganska typisk latinamerikansk machoförfattare. Den stygga flickans rackartyg handlar om en ung man som objektifierar en ung kvinna. Det \”stygga\” med den stygga flickan är att hon tycker att hon också har rätt att få ut något av sex. Ett bisarrt porträtt som hade kunnat blivit en feministisk berättelse om den bara hade varit lite mindre latinamerikanskt vinklad.

Frans-Emil Sillanpää tar en annan väg men hamnar i ungefär samma snårskog. Huvudpersonen i hans nationalromantiska Silja är en ung och oskuldsfull bondflicka. Hon är så käck och glad och strävsam! Men sedan ger hon bort sin oskuld och vips måste hon straffas med lungsot och dö.

Nej, tacka vet jag Carl Jonas Love Almqvist. Sara Videbeck i Det går an är en av mina favoritkaraktärer, alla kategorier. Om en stark, självständig kvinna som inte säljer sin frihet till något pris. Om äktenskap på lika villkor. Heja Almqvist!

Annons

Lungsjuk finsk piga: Sillanpää

Silja av finske nobelpristagaren Frans-Emil Sillanpää är en bondromantisk berättelse.

Flickan Silja föds som sista barn i en bondesläkt i förfall. Hennes pappa gifte sig, till byns förskräckelse, med en fattig piga. Och gården förföll därefter. Alla barn utom Silja dör och gården drivs in när pappans lättsinniga lån till slut måste betalas tillbaka. Strax därpå dör båda föräldrarna och Silja står kvar som föräldralöst fattighjon. Nu får hon själv tjäna som piga.

Hennes fall blir en förälskelse – hon ligger med en ung man som hon blivit blixtkär i. När han lämnar henne blir hon först psykiskt sjuk, därefter lungsjuk, därefter dör hon. Sensmoralen är tydlig.

Inget som stannar i minnet, men visst var den välskriven, trots att jag inte alls gillar budskapet.