Maigret och den dödsdömde

Som någon kanske minns så packade jag ju dåligt när jag skulle åka Vasaloppet och blev tvungen att smygläsa en halv bok ur Arabella Figgs bokhylla.

Nå, så kan en ju inte ha det, jag blev tvungen att gå till bibblan och låna hem Simenon för att läsa klart.

Maigret och den dödsdömde är en lite märklig deckare som börjar med att kommissarie Maigret hjälper en dödsdömd man att rymma ur fängelset precis innan avrättningen. Maigret vill ta reda på om mannen verkligen var skyldig, men råkar tappa bort honom på grund av ett aperitifrelaterat krogbråk. Typiskt Paris.

Via ett otal ytterligare små glas, kaviarmackor och tobaksvaror kommer Maigret naturligtvis sanningen på spåret.

Simenon gör sig bättre på franska och visst är det något med de rökiga miljöerna – men intrigerna är ärligt talat inte mycket att hänga i le sapin de noël.

Tematrio: Paris, Paris

Lyran har tematrio om Paris idag – klassiker som Hallarna, Kameliadamen och Ringaren i Notre Dame dyker förstås upp i huvudet.

Men Hallarna är ärligt talat lite tråkig, då tycker jag mer om Zolas Thérèse Raquin. En förfärligt dyster berättelse om fattiga Thérèse som först gifts bort mot sin vilja, sedan hamnar i ett synnerligen olämpligt men känslostormande sidoförhållande som eskalerar till mord, och sedan ytterligare utför därifrån. Smuts och elände och fula, olyckliga människor.

Paris skildras också i klassiska deckarna om kommissarie Maigret av belgaren Georges Simenon. Han skrev otroligt många titlar, Simenon – dryga sjuttiotalet Maigretromaner faktiskt. Inte så förvånande då att de håller väldigt ojämn kvalitet. I lagom dos är de mysiga.

Parfymen av Patrick Süskind börjar i Paris men förflyttar sig sedan söderut. Den mycket specielle och smått psykopatiske Grenouille, \”Grodan\”, börjar tillverka extremt mäktiga parfymer. Med doftens hjälp manipulerar han människor. Han blir besatt av tanken på den perfekta parfymen, vars hemliga ingrediens råkar vara underhudsfettet från unga vackra kvinnor… Men Grenouille är inte den som drar sig för ett par mord.

Det blev visst mycket mord och blod! Vad säger det om mitt förhållande till franska huvudstaden..?