Resa till Port Said

Jag läste Resa till Port Said av Lina Sjöberg. Det var väl ingen hit precis*.

Brevroman i två parallella tidsspår, fyrtiotal och nittiotal.

Då: ung kvinna på äventyr i Afrika möter gift man som rymt på egoistiskt mansvis för att förverkliga sig själv på Kilimanjaro medan frun återhämtar sig från att ha fött deras andra barn. Romantisk färd längs Nilen, blickar möts, yada yada.

Sen: gift man, nu gammal, förstår inte varför frun inte är himlastormande tacksam för att han är så kär i henne. Visserligen har hon fått göra allt hemarbete medan han har dragit runt på sånt han tyckte var kul (exempelvis: otrohet på Nilen) och nu dör hon i cancer, men ändå, otacksamma gumma. Samtidigt: den unga Nilflörtflickans gamla mamma (måste vara uråldrig?) har inte kommit över att den unga kvinnan aldrig kom tillbaka efter hjärtekrossningen i Egypten för femtio år sedan.

Den här boken börjar så tråkigt att man vill sticka ut ögonen. Det är styltigt, det är diskbänksrealism och vardagsgrått, det är alldeles för mycket om gud och religion och det är nästan oläsligt med alltför många Du med stor bokstav för att markera att detta skrevs förr i tiden.

Det finns glimtar av någonting bra här och var. Den ljugande gubb-bebisen är trovärdig och realistiskt irriterande. Psykisk ohälsa och utsatthet skildras bitvis bra.

Men ändå: det här är tyvärr en tråkig, tråkig bok.

* kan innehålla spår av underdrift.

Annons

Tematrio: vårtecken

Lyran struntar i böckerna och frågar idag efter tre vårtecken vi sett.

Vårtecken, det vete tusan. Idag snöade det hos oss. Fake weather. Sad.

Men visst, tranorna har just återvänt, tussilagon blommar och en hel flock med flugor surrar förvirrat runt komposten i trädgården.

Och apropå det, på Tranans förlag kan man köpa Chinua Abebe, Allt går sönder, ett nigerianskt perspektiv på när de europeiska missionärerna började ställa till storskaligt elände i Afrika.

Tussilago Farfara är det latinska namnet på den lilla gula blomman, det kanske för tankarna till Barack Obamas intressanta självbiografi Min far hade en dröm. Tänk, när USA hade en intellektuell och skrivkunnig president istället för en despotisk treåring! Det var tider det. Läs boken, den är mycket välskriven.

Och den som har för många flugor i komposten kan med fördel läsa till sig inspiration i Fredrik Sjöbergs roliga kåserisamling Flugfällan.

Om nu bara snön försvann också vore jag mycket tacksam.

Tematrio: flygfän

Lyrans tematrio om fåglar och flygande insekter passar väldigt bra idag. Där jag sitter vid köksbordet har jag nämligen utsikt över ett fågelbord. Just nu bråkar två hackspettar med de små talgoxarna, blåmesarna, tofsmesarna och nötväckorna.

Det ligger ju nära till hands att tipsa om Getingfabriken och Flugornas herre men det gör jag alltför ofta så det får bli tre andra titlar idag.

Lena Andersson är en av mina favoritskribenter i DN, hon vrider allt en gång till, ifrågasätter påstådda sanningar på ett intelligent sätt och får mig alltid att tänka ett steg längre. Hennes vridna satir Duck city använder en parodi på Ankeborg för att beskriva vår tids störda relation till mat. Musse Pigg har anorexi och Kalle är gravt överviktig.

Fredrik Sjöberg skriver bland annat små fantastiska kåserier. Han fick faktiskt årets Ignobelpris för sin trilogi om flugor! Läs Flugfällan, den är otrolig. Så fruktansvärt rolig och knasig. Om nördiga män som samlar flugor, och om lite annat smått och gott. Väl berättat.

Fågeln som vrider upp världen är en typisk Haruki Murakami. Det vill säga bra. Och absurd. En man förlorar sin katt och sin fru. De har helt enkelt försvunnit. I den snåriga trädgården hittar han istället en märklig ny värld med en djup brunn och en grannflicka som är… speciell. Murakami kan vara lite krävande, men det är alltid värt besväret.

Birger "yoga-yogi" Sjöberg

Birger Sjöberg är en av de där poeterna som jag aldrig begripit mig på. Inte så konstigt kanske. Vi sysslar ju med helt olika idrotter, han och jag.

Den första gång jag såg dig, det var ett yogapass, på förmiddan, då solen lyste klar,
och ängens alla blommor av många hundra slag, de stodo bugande i par vid par.
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti stranden.
Den första gång jag såg dig, det var ett yogapass,
den första gång jag tog dig uti handen.

Boktips: Flugfällan

Fredrik Sjöberg är entomolog, dvs insektsforskare, men även litteraturkritiker och författare. Han har bland annat skrivit den fantastiska lilla essäsamlingen Flugfällan med blandade kåserier om stort och smått, mest om blomflugor.

Man får veta mycket man aldrig anat att man skulle kunna finna intressant, allt från hur man får upp levande lamm på teaterscener till hur flugnördar hälsar på varandra mitt ute i skogen, och till hur män med extremt samlardille beter sig i grupp.

Lättsamt och roligt. Perfekt som enkel sommarläsning för den som inte bara läser romaner.