När fick du ett maskinskrivet brev av din granne sist?

Tema: genuin överraskning. Den äldre piffiga damen på översta våningen sköt in ett maskinskrivet (!) brev på blommigt brevpapper (!) under min ytterdörr (!) häromdagen.

Tänk att det finns människor som skriver små brev på maskin fortfarande! Jag blev hemskt glad.

Brevet i sig är inte så spännande. Damen är vår motsvarighet till bostadsrättsföreningsordförande och jag hade skickat vidare information till henne om ett klagomål från en grannfastighet som inte vill att våra träd ska tappa nötter på deras gräsmatta.

Men det maskinskrivna typsnittet är förtjusande och det blommiga brevpappret likaså. Jag funderar på att rama in klenoden och hänga upp någonstans.

Annons

Type touch

Jag skriver för det mesta med en hastighet av ungefär 50 ord per minut, vilket inte är enormt snabbt med tanke på hur mycket jag skriver på en vanlig arbetsdag. Anledningen till att det inte går snabbare är framför allt att jag gör många fel på tangentbordet och alltså måste trycka på delete ineffektivt ofta. Problemet är att jag visserligen använder alla tio fingrarna men rör händerna för mycket fram och tillbaka och tar pekfingrarna till fler tangenter än jag borde.

Så nu under semestern har jag ägnat mig åt projekt type touch – alltså åt att förbättra fingersättningen och muskelminnet i fingrarna. Det är roligt men frustrerande. Plötsligt skriver jag mer korrekt men mycket långsammare. Tanken är väl att när jag vänjer mig allteftersom och rätt fingersättning blir mer automatisk ska jag komma tillbaka i rätt fart också men då utan att göra fel – och alltså kunna öka totalhastigheten med åtminstone 20%…

Om inte annat: alltid roligt att lära sig något nytt och utmana sig själv.

[Skrev denna text med totalt tolv delete-nedslag – rekord!]