Tonårshäxorna vs apokalypsen

Sista delen av Engelsforstrilogin, Nyckeln, är möjligen lite krångligare och omständligare än de första två delarna.

Tonårshäxorna är egentligen rätt däckade av den dramatiska finalen i bok nummer två, men det finns ingen tid att vila! Nu kommer nämligen apokalypsen allt närmare. Dessutom får de konkurrens av en ny cirkel med vuxna häxor som vill ta över rädda-världen-uppgiften. Särskilt Minoo får fundera skarpt på vem hon helst vill vara lojal med. I ett parallellspår får läsaren följa karaktärer som dog i tidigare böcker.

Boken är lika spännande och speciell som de första två, Cirkeln och Eld, men jag blir lite besviken på slutet. Det är ett sloppigt sätt att knyta ihop de bitar som inte logiskt passat ihop: \”vi ljög för er tidigare, för ert eget bästa\”. Jag skulle snarare säga: författarna kom på för sent att de hade målat in sig i ett hörn med vissa saker och fick ta en genväg ut. Men det är egentligen bara slutlogiken som är lite halvdan, resten av tegelstenen är som sagt bra. 

Jag är för övrigt i Team Anna-Karin. Och du?

Tonårshäxor i bruksortsmiljö: Eld

Novembermörker och vi fortsätter på skräcktemat, fast lite mindre vidrigt. Andra delen i Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens trilogi om Engelsfors, Eld, är mindre mörk än Cirkeln, den är till och med bitvis väldigt rolig.

De fem tonårshäxorna i den fiktiva bruksorten träffas igen efter sommarlovet. Det är den posha mobbartjejen, den störiga partyprinsessan, den ambitiösa plugghästen, den tjocka som alltid varit mobbad och en goth-tjej med knepiga hemförhållanden. Problem uppstår snart: en jobbig stockholmare kommer till stan och vill ställa till häxprocess mot en av tjejerna. Samtidigt drabbas samhället av en hjärntvättarsekt  med budskap om positivt tänkande. 

Jag gillar boken! Den är en lättläst bladvändare med en hel del fina relationer och trovärdig skildring av livet som tonårstjej, förutom magin alltså. Sekten som vill livsstilscoacha hela stan är ett genidrag. Heja småhäxorna.

Cirkeln

Som om John Ajvide Lindqvist hade skrivit en blandning av Harry Potter och Circle of Friends? Så kanske en kan förklara ungdomsfenomenet Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.

Sex tonårsflickor i en hopplös halvdöd bruksort upptäcker att de förändras och nej, det är inte bara puberteten. En natt dras de på magiskt vis till den gamla övergivna folkparken. Där får de höra att de är utvalda, en ny generation häxor som snabbt måste lära sig att kontrollera sina superkrafter och samarbeta för att kunna rädda världen. Så synd bara att de verkligen hatar varandra.

Det är oväntat bra och spännande! Det är kärlek, mobbning, demoner och pluggångest i en enda röra,  mycket modern folkhemsrealism men också en rejäl dos mörker och hemskheter.