Actiongenren är notoriskt usel på det där med jämställdhet. Hur svårt kan det vara? Tydligen jättejättesvårt. Jag började på Jakob Sverkers Berättelsens ängel men tänker inte fortsätta efter den första plågsamma fjärdedelen.
Sverker går i samma fälla som så många andra gubbförfattare: varje gång en kvinnlig karaktär dyker upp i texten är hon antingen naken eller kåt eller på något annat sätt sexrelaterad. Den suicidala kvinnan måste naturligtvis smeka sina höfter och tänka på hur hon skrevar sexigt i badkaret där hon strax ska ha ihjäl sig (jo, för så funkar kvinnor, vi kan inte ens ta livet av oss utan att posera porrigt*). Den unga snygga sidekicktjejen måste naturligtvis bli alldeles till sig av den äldre lönnfete hjälten, många meningar innan vi får veta något relevant om henne som person och karaktär.
Kvinnor = sex. Så utomordentligt genomtråkigt och idiotiskt. Jakob Sverker, välkommen till Svarta listan. Där får du sällskap av en lång rad andra gubbsjuka fåntrattar som förlagen av outgrundlig anledning hållt under armarna trots brist på talang.
*Ironi! Avgå Horace!
Litterärt ofog 