Ett mycket speciellt hembiträde

Most awesome reading circle – min europeiska bokklubb i Bryssel – läste Magda Szabós Dörren. En mycket speciell och lite skrämmande bok om en mycket speciell relation mellan två märkliga kvinnor.

En ungersk författarinna (fiktiv självbiografi!) skaffar en hushållerska för att hjälpa till med det kaotiska hemmet (boken skrevs nämligen 1987, i en tid då mannens del i hushållsarbetet var = noll). In i deras hem marscherar Emerence, en stor och barsk kvinna med enorm muskelstyrka och extremt starka åsikter. Inom kort är hushållet helt under Emerences tumme, till husfruns frustration. Ett ständigt maktspel mellan författaren och hushållerskan binder ihop dem med lika delar kärlek och konkurrens.

Emerence är en superkvinna, knappt läskunnig men oerhört stolt och ständigt vakande över sin privata sfär. Dörren till Emerences eget hus är låst för allt och alla. Vilket naturligtvis gör att hela grannskapet är nyfikna på gränsen till besatthet – vad finns bakom de stängda fönsterluckorna och den barrikaderade dörren? Det är bara författaren som kanske kan locka Emerence att öppna dörren i en nödsituation som uppstår.

Det är en intressant, lite krävande och mycket annorlunda berättelse. Det handlar om stolthet och självständighet och om huruvida en bör eller får försöka rädda någon annan mot dens vilja. Kanske finns det också en del politiska metaforer om ungerska kommunisttiden som jag missar av okunskap.

Jag som kan acceptera talande drakar, magiska kvastar och Jasper Ffordes fotnotsdialoger har ändå lite svårt att begripa det invecklade förhållandet mellan de två kvinnorna. Varför kastar de inte ut Emerence när hon tar över deras hem? Men det är väl det som är magin i just den här boken.

Inte en feelgood, verkligen inte.

Hundskadeindex: hunden får en del stryk och det går verkligen inte bra för katterna

Tematrio: Europa

Vad passar väl bättre än ett Europatema så här i presidentvalstider? Det franska valet handlar inte bara om öppenhet mot intolerans och faktabaserad ekonomisk strategi mot rent hittepå, det är också i allra högsta grad en fråga om huruvida fransmännen vill känna sig som del av Europa eller inte. Klart att jag är orolig – vi har ju sett hur folk har valt i andra omröstningar nyligen. Ofta i ren protest och ofta utan att först ha tagit reda på fakta, vad det verkar.

I litteraturen finns det däremot mycket europeiskt att glädjas åt, tack och lov.

Till exempel oförglömliga En plastig trea av tjeckiska Petra Hůlová. En fantastisk liten kortroman om en mycket sarkastisk prostituerad som kallt och utan omskrivningar beskriver sin misär till vardag. Med underbara egenpåhittade ord. Mataren blir hyvlad, det får ni själva gissa vad det betyder.

Därefter vill jag slå ett slag för tyska Judith Schalansky som bland annat har skrivit Der Hals der Giraffe. En svart komedi om en lärare som verkligen inte borde vara lärare… Liknar Hůlová en aning i det kalla berättarperspektivet, även om Schalansky skriver lite mer komplicerat och lurigt.

Magda Szabo är en ganska ny bekantskap, jag tipsar om Rådjuret som är en slags feministisk uppväxtskildring med mycket kritisk blick på det fattiga och ickefungerande samhället under socialistregimen. Alla detaljerna! Maten, husen, husdjuren. Hungern i de fattiga ungerska småstäderna på fyrtio- och femtiotalet blev plötsligt väldigt levande för mig.

Ungerska lästips: Szabo

Min mycket trevliga ungerska ex-kollega/vän/PT gav mig ett par boktips och nu har jag läst den första titeln: Rådjuret av Magda Szabo, skriven 1959.

Det handlar om en fattig flicka som växer upp i skuggan av både världskriget och kommunismen, slår sig fram trots dåliga förutsättningar och gör karriär. I en slags gravtal till sin döde älskare bekänner hon vad hon har gjort för att komma dit hon är idag – svartsjuka, småstölder, själviska utbrott. Hon är helt enkelt mänsklig.
Jag gillade boken! Dels den feministiska röda tråden, dels den lite slingriga men sylvassa berättarstilen. Så många små detaljer från ungerskt vardagsliv på femtiotalet och ingen klar uppdelning i onda och goda – inget är svart eller vitt.