Tisdagstrio: litteraturpristagare

I Ugglan&Bokens tematrio den här veckan är det litteraturpristagare galore. Här tre av mina favoriter:

Av Augustprisvinnarna väljer jag (lustigt nog) en facklitterär bok, nämligen Bea Uusmas Expeditionen. Den är väl ändå något alldeles extra? Det är en slags historieberättelse som samtidigt både blir en detektivroman och en rapport om en arkivjakt utöver det vanliga. Om Andrés totalhavererade polarexpedition. Jag tror på Bea Uusmas lösning på gåtan (nej – inte trikiner).

Yann Martel vann Man Booker Prize (numera bara Booker-priset) för romanen Berättelsen om Pi och det var helt rätt av prisjuryn. Förutom det andra slutet (epilogen som ger ett alternativt slut), det är en besvikelse. Men allt fram till dess är genialt! Pojke åker livbåt med en tiger, en zebra och en hyena. Ganska snart med bara en tiger.

Ett tag ägnade jag mig åt nobelpriset och jag har faktiskt läst varenda litteraturpristagare fram till det att svenska akademin skämde ut sig och valde gubb-Horace över Sara Danius. Nu bojkottar jag eländet. Men Nadine Gordimer är ändå en genial författare, det kan inga kladdiga kulturmän ta ifrån henne! Läs till exempel The conservationist. Om makt och relationer och livet i Sydafrika i brytningstid. Enkelt och stilrent och alltid intressant.

Annons

Tre kalla!

Ugglan&Bokens triotema är idag köld och kyla i boktitlar.

Läs till exempel Vladimir Sorokin, Snöstormen. En mycket rysk, mycket bisarr liten dystopisaga. En doktor måste leverera ett viktigt vaccin genom en snöstorm. Kanske finns det någon slags zombies. Definitivt finns det folk (och hästar) i oerhört olika storlekar. Den är fantastisk, läs den.

Gulligare men inte så rar att den inte är läsvärd: Toshikazu Kawaguchi, Before the coffee gets cold. Ett litet kafé ger sina kunder en unik möjlighet att ta små, små skutt i tiden. Naturligtvis inte riskfritt. Om att ta vara på tiden man får, om vad man ångrar i livet och om möjligheten till en andra chans. Feelgood, ja. Men ändå en bra bok.

Terry Pratchett, Wintersmith innehåller bland mycket annat den unika karaktären Horace. Horace är en skotsk ost och du vill INTE stöta dig med Horace. I övrigt handlar boken om unga häxan Tiffany som råkat lura ut vintern på friarstråt. Vintern ska inte vara ute på friarstråt, vintern ska vara en årstid, men det glömde hen. Terry Pratchett är obetalbart knasig och underbar.

Tisdagstrio: bäst just nu

Ugglan&Boken frågar efter ”bäst just nu” – svår fråga!

Allra bäst precis just nu är att jag är några dagar i Sverige och skrotar runt på Bestbo gård, vårt nya ställe ute vid Upplandskusten. Bygger lite odlingsbäddar, byter något tak, uppdaterar arrendekontraktet för våra åkrar. Ni vet, sånt där som behöver göras på en liten gård på landet. Vi tog över stället i maj så det är fortfarande rätt nytt och MASSOR att göra! Planen är att flytta hem från Belgien mer eller mindre för gott nästa år och satsa på gården på riktigt. Det kommer bland annat bli ett hund- och kattpensionat. Kom förbi och hälsa på, vetja!

Bra läsning på sistone: Katarina Wennstams Skuggorna. Allt Wennstam skriver är så smart och läsvärt. Skuggorna är en sån där roman som verkligen får en att tänka till. Det gillar jag.

Jag trodde jag skulle få något på zombietema, men Max Brooks The Harlem Hellfighters visade sig vara en grafisk novell om första världskriget, sett ur perspektivet från en amerikansk bataljon med färgade soldater. Kampen mot de tyska trupperna var inte det värsta som de här soldaterna var med om… Lärorikt och intressant. Och förvånansvärt allvarligt.

Tematrio: Inte, Icke, Nej, Njet

Attans! Ugglan&Boken har redan tagit mitt första val Jag heter inte Miriam. En utmärkt, utmärkt bok!

Så jag väljer följande istället:

Kazuo Ishiguro är alltid ett säkert kort. Läs Never let me go om en internatskola i ett sci-fi parallell-universum där kloning och organtransplantation är två vetenskapsgrenar som drivits till fulländning med förfärliga/fantastiska resultat. Läs den! Bara gör’t!

En bok jag var otroligt fascinerad av i tonåren men som nog inte håller för omläsning är Betty Mahmoodys spektakulära Inte utan min dotter. Idag skulle jag ha många fler frågor, inte minst nu när jag vet att det var en amerikansk proffspökskrivare med i spelet.

Under min Harlan-Coben-period lyssnade jag bland annat igenom både Släpp inte taget (rätt bra) och Berätta inte för någon (fullständigt orimlig). Kanske också Ingen andra chans (rätt bra) gills som en slags negation i titeln? Coben skriver enligt ett standardrecept av patetisk machoman som råkar ut för spektakulär katastrof – poliser som har en bov någonstans i teamet – fantastiska lönnmördarduos med extra allt – oskyldiga människor blir misstänkta och råkar illa ut. När det är bra blir det väldigt underhållande. När det är dåligt blir det jättejättedåligt.

Tisdagstrio: skor och kläder

Till veckans tematrio hos Ugglan&Boken hade det ju varit fiffigt om jag hade läst Majakovskijs Ett moln i byxor. Men det har jag inte (än). Så det får bli dessa:

Oliver Sacks, The man who mistook his wife for a hat är en samling essäer ur Sacks långa liv som psykoterapeut. Oj vad många saker som kan gå fel i en hjärna! Använd cykelhjälm för tusan, en liten krasch kan uppenbarligen göra förfärliga saker med en människa.

Alice Walker, Purpurfärgen är helt fantastisk. Jämställdhet, afroamerikansk historia, HBTQ-tema. Och spektakulära byxor som metafor för friheten. Läs den.

Slutligen, om du liksom jag är oroad över skoskadade fötter, läs Helle Gotveds Moderna skor – plågade fötter med konkreta övningstips för hur man kan träna tillbaka sina fötter till i alla fall lite mer normal form om man har råkat ha för spetsiga skor för länge och fått inåtstortå. Aj. Och ack så vanligt, tyvärr.

Tisdagstrio: fönster, dörrar, portaler

Arkitekturtema hos Ugglan&Boken?

I magnifika 1Q84 av mästaren Haruki Murakami är det en brandtrappa från en motorvägsbro som är portalen till ett märkligt parallelluniversum. En yrkesmördare, en författare, en mycket mystisk ung flicka med dille på kokongbyggande småfolk. Och en värld som bara är lite, lite skev. Men tillräckligt för att man ska bli misstänksam. Murakami for President!

En annan fin bekantskap är Magda Szabo. Läs Dörren om världens skummaste hembiträde, superkvinnan Emerence som visserligen är en pest, men samtidigt en räddande ängel, och som framför allt har världens mest hemliga privatliv dolt bakom en ständigt låst dörr.

Och så finns hela genren ”alkoholiserad kvinna ser något skumt genom ett fönster och blir inte trodd”, till exempel Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. En ruskig rysare om maktlöshet och maktmissbruk. Genom tågfönstret spionerar Rachel på ett lyckligt par, men något går väldigt fel. Spännande men också frustrerande.

Tisdagstrio: svart och vitt

Mina bidrag till Ugglan&Bokens triotema:

Rötter av Alex Haley handlar om rasfrågan i Amerika, närmre bestämt slaveriets historia presenterad i form av en familjekrönika. Den är riktigt bra. Läs den! Kanske framför allt för slutkapitlen med Haleys mycket imponerande släktforskningsresa som verkligen ger hela resten av romanen ett extra djup.

På samma tema rekommenderar jag också Angie Thomas, The Hate U Give om en tonårsflicka som växer upp i så kallad slummiljö och dras in i Black-Life-Matters-kravallerna efter att polis mördat hennes bäste vän i en vanlig ID-kortskontroll som går väldigt fel.

Och Nickelpojkarna av Colson Whitehead [sic]! Om medborgarrättsrörelsen på sextiotalet och om hur det vita majoritetssamhället tog i med onödigt starka hårdhandskar mot unga svarta män som försökte göra det rätta – eller som bara hade fel hudfärg på fel plats i fel tid.

Tisdagstrio: Böcker jag ser fram emot

Ugglan&Boken frågar efter läsning vi har i kikaren för hösten – jag är ovanligt läsvilsen den här hösten men har i alla fall ett par förslag:

Vi ska läsa Hummingbird av Sandro Veronesi med bokklubben. Det bästa med det är att bokklubben kanske kommer igång igen, den har legat i dvala sedan november och jag har saknat den.

Jag ärvde en stor kartong böcker efter min gammelmoster och ser bland annat fram emot att äntligen läsa Jaroslav Haseks Den tappre soldaten Švejk. Jag har haft den på läslistan i åratal men aldrig kommit dit, nu är det ta mig tusan dags.

På nattygsbordet ligger också Douglas Adams Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå, jag hoppas den är lika knasig som hans övriga verk.

I övrigt blir det väl som vanligt: jag läser vad jag kommer över allteftersom och hinner förhoppningsvis igenom en del på min mycket långa lista över böcker jag vill läsa.

Och ni andra?

Tisdagstrio: bäst hittills i sommar

Tisdagstrion hos Ugglan&Boken är tillbaka!

Jag har inte läst lika mycket som jag brukar i år, vi köpte en liten gård så jag har skyfflat halm och målat hus hela sommaren istället. Men ett par ljudböcker blev det, och i helgen åkte jag tåg Uppsala – Bryssel för att komma tillbaka till kontorsjobbet och på den sträckan hinner man med två normaltjocka romaner.

På topp tre under sommaren:

Oscar Wilde, Spöket på Canterville – en alldeles oemotståndlig liten novell om ett stackars spöke som inte hänger med i övergången till den moderna tiden med dess mycket högre krav på underhållning. Den nya bullriga amerikanska familjen som flyttat in i herrgården visar ingen respekt alls för hans hantverk.

Cherie Priest, Boneshaker var också en liten pärla: zombie/steampunk, om du kan tänka dig den kombon. En mamma måste ge sig in i den zombieinfekterade avstängda stadskärnan för att hämta ut sin tonårsson som tror att han kommer kunna hitta viktig information om sitt ursprung. Men det finns mer än bara zombies i dödszonen! Så snyggt, och steampunkgenren med luftskepp, mekaniska jättemaskiner och läderkepsar är som en stilkaramell till kuliss.

Dödszonen skulle man kanske också kunna kalla Adam Kays arbetsplats som han beskriver i hysteriskt roliga / supersorgliga läkarmemoarerna Det här kommer göra ont. Om sjukvårdens förfall, om hur det egentligen är att jobba inom vården idag, men på ett roligt sätt och pepprat med knasiga anekdoter. Bland annat en hel avdelning om saker folk inte borde ha petat upp i olika kroppsöppningar. Läs den!

Jag vet att det ska vara tre böcker i en trio, men jag slänger in två bonustips också: Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot – en reportagebok om den nästan bortglömda kvinna som (ofrivilligt) donerade de cancerceller som sedan blev grunden till en stor del av all cellforskning och många medicinska upptäckter, och Bokea av Grady Hendrix – en galen skräckis i IKEA-miljö. Fantastiskt formgiven.

Vad har ni andra läst?

Tisdagstrio: hetta

Ugglan&Boken har värmetema, jag hakar på med dessa tre:

I Maggie O’Farrells bok Instructions for a heat wave, på svenska Sommaren utan regn, är det varmt. Dryga trettio grader. Inte konstigt att pappa Robert en dag traskar ut genom dörren och helt enkelt försvinner. Ett familjedrama i sjuttiotalsmiljö, en familj som (förstås) visar sig ha fler hemligheter än man först anar.

Ray Bradbury skriver ännu varmare, nämligen 233 grader C. Eller som den heter i original, Fahrenheit 451. Titeln syftar på temperaturen i brinnande böcker. I ett framtida samhälle är all litteratur förbjuden och bokbålen står tätt. Folk lever sina liv framför enorma dummifierande skärmar (bekant, någon?). Hemsk läsning, men bra p.g.a. Ray Bradbury.

Solens yta är snäppet hetare ändå, uppåt 6000 grader. Läs till exempel fullständigt bindgalne Christian Krachts knasdystopi Jag kommer vara här i solsken och i skugga. Kracht skriver böcker som ingen annan. Just den här titeln handlar om en alternativ historieskrivning där Schweiz är en sovjetrepublik med imperieambitioner och stora kolonier i Afrika. Den är alldeles vansinnig. Jag älskar det.

Men vädret och klimatet, det får gärna bli lite svalare, så jag orkar gräva igenom min nyköpta gödselstack.