Daghus, natthus

En trevlig ny bekantskap: Olga Tokarczuk. Fullt av mustiga ordvändningar, känn till exempel på den här:

\”ögonlocken slog nervöst, likt fläskkött kastat på kallt stengolv\”

Daghus, natthus är en sådan där myllrande berättelse som väver ihop dåtid och nutid och små ögonblick i några människors liv. En by precis vid den polsk-tjeckiska gränsen. Ganska mycket om drömmar, ganska mycket om svamp. En skäggig nunna, en granntant som kanske går i ide i källaren om vintern, den krångliga relationen till de tyskar som innan kriget bodde här, då när området hörde till Tyskland.

Lite grovhugget, lite småmystiskt och väldigt läsvärt.

Hundskadeindex: många hundar och valpar dör eller skadas men huvudpersonens hundar mår i alla fall bra.