Djävulen och det mörka vattnet

Jag lyckades lägga vantarna på Stuart Turtons andra bok, The devil and the dark water – med viss bävan eftersom hans första bok De sju morden på Evelyn Hardcastle var så himla bra. Men boken levde upp till förväntningarna, trots att de var högt satta!

1600-tal, Indonesien. En genial detektiv har blivit anklagad för ett grovt brott och släpas i handbojor ombord på ett skepp tillbaka till Holland för rättegång. Men ombord på fartyget börjar otäcka saker hända. Ack! Om de bara inte hade låst in den enda personen smart nog att kunna lista ut vem som ställer till allt det här eländet? Eller – finns det kanske ytterligare någon som skulle kunna lösa gåtan..?

Det är klurigt, lurigt och spännande. Med Turton vet en ju aldrig riktigt vad en har att vänta sig.

Bra läsning!

Hundskadeindex: en hel del djur går åt

Annons

En deckare som ingen annan

Boktips! Jag läste De sju morden på Evelyn Hardcastle av Stuart Turton, varför har jag inte gjort det tidigare?

En man vaknar upp utan minnen, han befinner sig på ett weekendparty på något lantligt engelskt gods. Folk beter sig märkligt omkring honom. Och sen dör festens huvudperson, unga vackra Evelyn Hardcastle. Problemet är att nästa morgon vaknar mannen upp igen, i en ny kropp, och det är inte alls nästa morgon utan morddagen börjar om från början igen. Det visar sig att han har hamnat i en mystisk tidsloop och det enda sättet för honom att sluta uppleva just den här dagen från olika personers perspektiv är att lösa mordgåtan.

Det är superklurigt! Jag älskar tidshoppen, hur huvudpersonen interagerar med sina andra olika jag, hur gåtan flätas upp steg för steg.

Och språket – hela berättelsen är dekorerad med pricksäkra metaforer, beskrivningar, oväntade liknelser. Det här är riktigt snyggt skrivet. Jag önskar att jag var lika smart och vältalig. Det är en mycket underhållande bok.