EU-läsning: topp fem europeiska boktips

Feministbiblioteket frågar efter europeiska boktips – här kommer mina fem favoriter:

Truismes (på svenska: Suggestioner) av franska Marie Darrieussecq är en mycket intelligent liten roman om en kvinna som gradvis förvandlas till en gris eftersom män behandlar henne så svinigt. En otäck och mycket läsvärd berättelse.

Spieltrieb (på svenska: Leklust) av tyska Juli Zeh är också otäck – om två alltför intelligenta ungdomar som tänjer gränserna för det tillåtna i ett maktspel som går alldeles, alldeles för långt. Allt Juli Zeh skriver är intressant, läskigt och mycket tänkvärt.

Le petit fille de Monsieur Linh (på svenska: Monsieur Linh och den lilla flickan) av franske Philippe Claudel är sorglig och rar. En gammal man på flykt från kriget i Vietnam kommer till en storstad någonstans i Europa eller USA. Han har förlorat hela sin familj men han har med sig en liten flicka som han bär så ömt och tar hand om på alla sätt. Hjärtskärande och välberättat, liksom allt annat av Claudel som jag hittills har läst.

Herztier (på svenska: Hjärtdjur) av rumänsk-tyska Hertha Müller beskriver livet i en ofri stat, i Ceausescus Rumänien. Det handlar om identitet, yttrandefrihet, otrygghet och hur svårt det är för en människa som flytt sitt hem att få rota sig på ett nytt ställe. Mycket väl värd sitt Nobelpris!

Ingen kan väl ha missat Utrensning av finska Sofi Oksanen, men om du har det så är det genast dags att göra något åt saken. Oksanen berättar som ingen annan om vår tids slavhandel, den vidriga traffickingen för sexköpare. Dessutom om livet i Estland under tiden som del av Sovjetunionen och om att vara kvinna i en mansdominerad värld.

Och så lägger jag till ett bonusexempel: Timur Vermes: Er ist wieder da (på svenska: Han är tillbaka). En fantastisk satir om politik, underhållningsbranschen och en Hitler som ingen tar på allvar.

Om du läser alla de här böckerna får du en snabb genomgång av vår tids stora europeiska frågor (allt utom klimatproblematiken): sexism och jämställdhet, populism, migration och flyktingskap, yttrandefrihet och demokrati, abdikerade föräldrar samt den gryende högerextremismen på tillbakamarsch.

Tipsen finns förstås också på Feministbiblioteket.se där du också hittar massor av annat EU-läsningsrelaterat den här veckan!

Annons

Biobesök i Eupen: Er ist wieder da

Belgien är ett mångfacetterat land. Det finns till exempel tre officiella språk: franska, flamländska och tyska.

Vi åkte till den tysktalande delen av Belgien för att besöka söta staden Eupen och se filmverionen av Han är tillbaka – Timur Vermes roliga politiska satir om en återvändande men missförstådd Hitler. Mycket sevärd även som film.

Det intressanta med filmen är att den är två saker. Delvis är det en spelfilm som bygger på boken. Delvis är den en testkörning av boken! De har klippt ihop de spelade delarna med scener där \”Hitler\” är ute på stan och interagerar med helt vanliga människor, även med riktiga politiker. Och folk på gatan reagerar faktiskt väldigt likt hur Vermes förutsåg i boken.

Förskräckande många vräker ur sig rasistisk smörja. Nynazisterna har svårt att hantera situationen. Folk tar selfies. Ett fåtal säger ifrån. Många heilar, de flesta ironiskt.

Filmen är modig och rolig men framför allt mycket, mycket hemsk. Den har satts in i sitt dagsaktuella sammanhang med Pegidademonstrationer och brända flyktingförläggningar och en offentlig samtalston där det inte längre är Hitler som säger de allra värsta sakerna.

Det otäcka budskapet är: han ÄR faktiskt tillbaka. Fast inte med mustasch och uniform utan i skepnad av Marine le Pen, Geert Wilders, Jimmie Åkesson och alla deras aggressiva följare på stan och på nätet.

Och frågan är: vilken roll tänker du spela när historien nu skrivs på nytt?

Tematrio: när fakta blir fiktion

Tematrion idag handlar om texter som blandar verkliga personer eller händelser med fiktion.

Naomi Noviks fantasyböcker i serien som börjar med His majesty\’s dragon handlar om vad som hade hänt med Napoleonkrigen ifall båda sidor hade haft stridsdrakar till sin hjälp. Slutsats: det hade varit mycket mer spektakulärt. En rolig blandning av historieskrivning och drakfantasy.

Stephen Fry är en annan favorit, hans underbara roman Making history är en slags skruvad romantisk dystopi-komedi. Den handlar om vad som skulle kunna hända om någon kunde gå tillbaka i tiden och slå ut Hitler innan han ens var född. Så många liv som skulle kunna räddas! Eller?

Han är tillbaka av Timur Vermes har också Hitler-tema. Der Führer återkommer till Berlin sextiofem år efter krigsslutet. Allt är förändrat men han sätter genast igång att smida planer för ett nytt maktövertagande. Problemet är att ingen tar honom på allvar – han får istället fantastisk framgång i en humorshow eftersom alla tror att han är en särdeles begåvad imitatör! Fruktansvärt rolig och elak. Läs den.

Sommarsammanfattning

Annikas bokblogg har börjat med fredagsfrågor igen och när det lottas ut såhär vackra bokaskar (kolla in den jättefina asken som låtsas vara en stor bokatlas, den skulle jag väldigt gärna se på mitt soffbord) så kan jag ju inte låta bli att haka på…

Frågan är kort och gott: vad har vi läst för spännande i sommar?

Jo du Annika, det blev en salig blandning…

Sommarens bästa är nog Caitlin Morans Konsten att vara kvinna, följd av Barbara Kingsolvers Giftträdsbibeln. Caitlin Moran var en fin ny bekantskap som satte ord på en hel massa saker som jag brukar gå och tänka på, fast hon gjorde det på ett mycket roligare och grövre sätt än jag någonsin skulle kunnat göra. Moran är min nya husgud.

Sommarens sämsta är antingen Martina Montelius Främlingsleguanen eller Julian Barnes The history of the world in 10 1/2 chapters. Montelius för att det bara var en språknördigt inbäddad egotripp och Barnes för att den var så vansinnigt långtråkig. (Jag är för övrigt lite bekymrad över att jag inte gillade Montelius, jag brukar ju älska absurderier. Men det här var snarare som att läsa vad heter han nu den där brandorangea skåningen på min svarta lista).

Sommarens längsta är Sigrid Undsets härliga medeltidsdrama Kristin Lavransdotter, den var fin och fyllde ut sina tusen sidor på ett alldeles utmärkt sätt. Perfekt sommarläsning med både böldpest och bergatroll.

Sommarens utmaning var att läsa en bok på norska. Det gick alldeles utmärkt! Jag har lärt mig massa nya ord som lugar (hytt) och bedrift (företag). Per Petterson heter författaren och boken Jeg forbanner tidens elv delar jag med mig av som månadens boktips.

Sommarens mest oväntade läsupplevelse är Georges Rodenbach, Bruges-la-morte eftersom jag trodde att det skulle vara en deckare från sjuttiotalet men istället fick en experimentell roman från slutet av artonhundra. Hupp! Recension har jag inte ännu hunnit skriva.

Sommarens roligaste är utan tvekan Timur Vermes, Er ist wieder da (\”Han är tillbaka\”) som är en svindlande politisk satir om Hitler som tidsresenär i nutiden. Det hjälpte kanske att jag läste den tillsammans med en infödd tysk som kunde förklara vissa fina pikar som jag själv hade missat, men jag tror att de flesta kan ha roligt åt den här boken även utan detaljkunskaper om tysk politik och andra världskriget.

Sommarens mest lärorika är den kinesiska biografin Vilda svanar av Jung Chang. En mycket intressant läsupplevelse. Obs! Gräs är borgerligt! Bra att veta så här de sista veckorna innan valet.

Han är tillbaka!

I en mysig liten alpby i Italien avslutade den gula huliganens pappa och jag det senaste högläsningsprojektet: Er ist wieder da av Timur Vermes.

Som vi har skrattat! Det är en vansinnig liten bok med stor politisk skärpa. Det handlar om Hitler. Han är tillbaka. Efter sextio år. Berlin är förändrat, men Hitler är densamme. Och nu vill han ha revansch.

Problemet är bara att ingen tar honom på allvar. Alla tror att han är en ovanligt bra imitatör. Plötsligt får en TV-kanal nys om honom och plötsligt är han åter i rampljuset… i ett humorprogram.

Det är så slugt skrivet! Missförstånden avlöser varandra och helt oavsiktligt drar Hitler ner byxorna på den ena politikern efter den andra – framför allt på den nutida högerextrema rörelsen. För hur ska de, inför TV-kamerorna, reagera när en Hitler kommer och skäller ut dem för att de är för mesiga mot utlänningar?

Fruktansvärt roligt och ibland så hisnande vågat att vi drar efter andan – får Vermes verkligen skriva så här? Ja! Det får han. För det är inte bara roligt utan dessutom väldigt genomtänkt.

Ps. Missa inte att kolla in det smarta bokomslaget!