Den svavelgula himlen

Jag gillade Kjell Westös Hägring 38 när vi läste den med nordiska bokklubben, så när det dök upp en ny Westö-roman slog jag till under bokrean i våras.

Den svavelgula himlen är berättelsen om den rika familjen Rabell i Helsingfors och framför allt om de bortskämda syskonen Alex och Stella. Berättarjaget är en klasskamrat till Alex, en pojke ur arbetarklassen som på nåder får komma in i familjens krets och som först förundras av all glans men sedan gradvis förstår hur djupt sprickorna går under fasaden. Från ett solblekt 60-tal fram till nutid, med allt från Beatles till Abu Ghraib däremellan.

Det är bra läsning! Jag begriper inte vad thrillerbiten precis i början och precis i slutet ska vara bra för, men allt annat är läsvärt och gripande.

Hägring 38

Kjell Westö fick nordiska rådets litteraturpris för Hägring 38 som vi just läst ut med andra bokklubben.

Jo, jag har bokklubbskvällar stup i kvarten.

Hägring 38 är en stilig liten roman om Helsingfors 1938, just när nazismen är på väg att blomma ut. Hitlers framfart i Europa skjuter in kilar mellan männen i ett framgångsrikt kamratgäng. Och historiens rötter går djupt – det vit-röda inbördeskriget 1918 är långt ifrån glömt. Ett hemligt förflutet kommer till ytan och tjugo år visar sig vara kort nog att både minnas och hämnas.

Jag gillar boken! Berättelsen är bra och jag får skämmas över hur lite jag visste om det finska inbördeskriget. Visst, den \”överraskande tvisten\” är lätt att gissa, men skildringen av den osynliga kvinnliga sekreteraren är å andra sidan mycket bra.